Ångest.
Jag har ångest. Jag antar att det beror på att jag numera är ledig. Sysslolös. Rastlös. Skumt. Det var iaf grymt att vakna upp i Hennings famn och vara helt tom i huvudet. Tänkte att "idag har jag ingenting att göra". Det var grymt. Nu är jag dock rastlös. Har antagligen lite ångest för att jag lämnade föräldrahemmet med ett fett bråk med mamma på bakfickan. Don´t like. At all.
Nu spelar Henning "I folkviseton". Fint.
Idag ska vi hälsa på Andreas å Evelina i deras nya lägenhet, det ska bli najs att se hur den blev. Snart är det malmöfestivalen.
Avslutar med en tänkvärd dikt av min favoritskald(?) Dan Andersson.
Har du tänkt på hur tiderna skrida
under skyar och stjärnor och sol?
Medan slagna miljonerna bida
sin domsstund vid Domarens stol.
Har du märkt hur all världen stupar
i sin upplösnings stinkande grav,
hur av dunkel omsluten var skräckfylld själ
sin kropp åt förtärandet gav?
Skall lastad av synder och röda brott
ej vår jord med dess myror tumla en gång
hel och hållen i helvetet ner?
Och nya planeter med lättare luft
genom rymderna susa sin färdvägs sång?
Åh, vräk dig i blod, den tid du kan,
gamla syndiga jord, den stund du har.
Försvinn nedåt avgrunden, Tellus, fort.
Det finns millioner planeter kvar.