365.

I know that it is freezing but I think we have to walk
I keep waving at the taxis; they keep turning their lights off
But Julie knows a party at some actor’s west side loft
Supplies are endless in the evening; by the morning they’ll be gone.

When everything is lonely I can be my own best friend
I get a coffee and the paper; have my own conversations
With the sidewalk and the pigeons and my window reflection
The mask I polish in the evening, by the morning looks like shit.

And I know you have a heavy heart; I can feel it when we kiss
So many men stronger than me have thrown their backs out trying to lift it
But me I’m not a gamble you can count on me to split
The love I sell you in the evening, by the morning won’t exist.

You’re looking skinny like a model with your eyes all painted black
You just keep going to the bathroom always say you’ll be right back
Well it takes one to know one, kid, I think you’ve got it bad
But what’s so easy in the evening, by the morning is such a drag.

I’ve got a flask inside my pocket we can share it on the train
If you promise to stay conscious I will try and do the same
We might die from medication, but we sure killed all the pain
But what was normal in the evening, by the morning seems insane.

And I’m not sure what the trouble was that started all of this
The reasons all have run away but the feeling never did

It’s not something I would recommend, but it is one way to live
Cause what is simple in the moonlight, by the morning never is
What’s so simple in the moonlight, now is so complicated
What’s so simple in the moonlight, so simple in the moonlight

En dag tilbage!

En dag kvar på jobbet!

Jag: Kun EN DAG TILBAGE!
Dansk kollega: En dag tilbage? Har du hørt Nik & Jay?
Jag: Nej, men jeg burde vel fordi at alle dansker snakker om dem...
Dansk kollega: De har lavet en sang der hedder "En dag tilbage"!

Jaa... Vad ska man säg? Den här låten sammanfattar väl danskarnas dåliga smak på 4 minuter.
Här är den:

PU HA!

Grr.

Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. Jag hatar mitt jobb. The end.

För övrigt är det bara tre dagar kvar innan jag slutar. Så JEFLA dejligt!
För övrigt nr. 2 så rullar Sex and the City-boxen för typ tredje eller fjärde gången här hemma. Hur fan orkar dom?!
För övrigt nr. 3 så är jag arg på det mesta och dom flesta nuförtiden. Sån er det bare.

Jag bloggar.

En vecka kvar på jobbet. Det här är danskarna:
- Linnea! Har du sagt op?!
- Japp!
- Jamen, hvorfor?
- Jamen, hvorfor ik´?
Sen ska jag försöka att inte vara uppe till tre varje natt och sova till tolv varje dag. Kanske ska jag skaffa mig en hobby. Dricka kaffe och läsa Rocky känns som en bra hobby. Måla färdigt Annas tavla. Fortsätta på serien om våra liv. Kanske styra upp mitt eget liv. Till dess ska jag försöka att stå ut. Vara lite trevlig mot danskjävlarna. Ikväll blir det tågvin eftersom det är min sista måndag på jobb. Planerat sedan länge. Efter det är det Linneas och Annas heliga måndagskväll/tisdag.

Extramaterial:
Sunday- Raining outside ind(r)oor(s) play.
Vigge+Linnea+katter+kattmynta+skatebord=



Nu ska jag möblera om i min iPod.

Efter bröllopet.

Åh. Vilken film. Åh. Mads Mikkelsen. Åh. Så mycket har jag inte gråtit på länge. Jag var tvungen att dokumentera eländet. Och slogs av en sak. Jag hade en vän en gång som sa att mina ögon sprutade gift när jag var arg. Detsamma tycks gälla i alla upprörda känslotillstånd:



Soundtrack: Joe Purdy - Balcony/Green Eyes.

Doin´ the laundry at S. Golgata.

This is not a skateboard - it´s a torkställ:


This is not one and not two bicycles- it´s a torkställ:


This is not a door- it´s a torkställ:


This is not a lamp- it´s a torkställ:


This is not a chair- it´s a torkställ:


This is not a vacuumcleaner on the side- it´s a torkställ:


This is not a person- it´s a torkställ:


This is not supposed to be fun- it´s a torkställ:


Reality strikes back.

Jag har haft den mest fantastiska semesterveckan. Den har varit så bra att jag funderar över hur någonting ska kunna bli bättre den här sommaren.

Den började i fredags med att en ganska grinig Linnea (läs: jag) inte orkade styra upp grillning och tvärvägrade stressa efter stranden och således döck upp efter grillning hos Jojo istället. Sedan hade rykten spridits om stor Räggäj-fest nere på stranden. Så dit cyklade vi. Det var underbart. Hav och musik och fylla och glada människor och efterfest hos dalfolk med människor som jag inte sett på länge, länge.
I lördags hade Anki examensfest (grattis grattis igen) och det var trevligt men Vigge och Linnea var sega efter gårdagen så det blev en tidig kväll.
På söndagen blev det parkhäng eftersom alla strandvägrade, och ganska lugnt, och det var skönt det också.
I måndags åkte jag och brudarna på utflykt till Österlen och fikade på Kafé Annorlunda där man fick Kaffe och hur mycket kakor man ville för 57 kronor. Vi slogs av hur lugna vi blev av att sitta och fika och prata istället för att som vi brukar göra och som Kim kallade "sin bästa hobby" dricka öl och prata. Det var skönt. Sen gick vi upp för en lång backe och kom till Stens huvud. Stenshuvud. Jag vet inte om man ska särskriva eller ihopskriva det. Det var i alla fall som sagt en lång backe och sen kom man till en utsiktsplats och ja, det var väl det. Jag klättrade lite i träd på vägen ner, det var väl den backens höjdpunkt. Sen var klockan alldeles för mycket och vi skyndade tillbaka till Malmö för att fira Volyms treårsdag.
I tisdags blev jag sjuk. Jag hade väl hunnit vara frisk i ett par tre dagar sådär så det var väl på tiden såattsäga. Jag tog det relativt lugnt och packade inför Hultan.
I onsdags åkte vi så till Hultsfred och det tog sex (!) timmar. När vi väl kom fram blev det fest hela kvällen kan man väl säga. Jag blev jättejättefull och gjorde en H och bestämde mig för att gå hem. Det vill säga, jag däckade i soffan och tog mig uppenbarligen vidare till sängen in the master bedroom vilket vissa i församlingen som hade bokat den platsen inte var helt nöjda med. Det var jag.
I Torsdags började vi jobba. Fyra timmar med världens göttigaste människor och sälja merch. Inte jobbigt, bara kul. Sen blev det hem och vila och lite after work i huset innan Rage Against The Machine som tog platsen som min bästa konsertupplevelse! Sen blev det lite mer fest bäckstäjsch och morgonen avslutades med en mycket kylig runda på campingen innan vi snubblade hemåt.
I fredags sov vi läääänge och när jag hörde regnet vräka ner på morgonen njöt jag av tanken på att jag låg i en varm säng inomhus. Sen blev det before work i BT-huset och jobb till 22 med fetaste tischorna och efter det intogs föda i väntan på Looptroop och jag har nog aldrig sett så många hiphoparmar veva i luften samtidigt. Sen gick vi en liten vända till Johnossi och det var ok men särskilt Robban tyckte det var bra och när jag tänker efter har jag nog aldrig sett honom så euforisk någonsin. Sen blev det öl bäckstäjsch igen och en liden liden vända på Atmosphere och sen tillbaka bäckstäjsch där vi festade och dansade till halv sex.
I lördags åkte vi hem för Dolly. Åh Dolly. Det var fantastiskt men kallt och jag ringde mamma och pappa under I Will Always Love You och grät en smula. Efter det var vi iskalla och opeppade och jag bjöd bort mina sista öl och min sista sprit och opeppen var fortfarande hög så jag hotade med "Nu när ni har druckit upp min sista alkohol får ni fantameh hänga med ut!" och the A-dog fick som hon ville och direkt när vi satte oss i taxin ner till Amore och skatefest blev peppen höghöghög. Jag och Sofia gjorde en punklåt. Den går såhär: Jagärpeppadjagärlyckligjagärpeppadjagärlyckligjagärpeppadjagärlyckligjagärfuuuuuull! Jagärpeppadjagärlyckligjagärpeppadjagärlyckligjagärpeppadjagärlyckligjagärsnyyyyygg! Och så går den så omochomigen. Den funkade skitbra och det blev en lyckad och peppad natt.
I söndags var det häng och Dinosaur Jr nere på stapelbäddsparken och final på Bowlriders förstås och Rune Glifberg vann och det var väl lite tråkigt och lite väl förutsägbart och så vidare.

Idag slog verkligheten tillbaka och jag hatar mitt jobb. Jag hatar det så innerligt. En bra sak hände dock. En kund skrev en kundeklage. Det får man göra om man verkligen vill när något har varit riktigt kässt. Och så hade kunden skrivit: "Men super ros till Linnea i kundeservice för fantastisk service!" Woho. Då blev jag alldeles varm i kroppen och lite generad och tänkte att det finns hopp om danskarna trots allt.
Nu är det bara två veckor kvar tills jag slutar. Sen ska jag inte åka till Roskilde. 1. Jag har verkligen inte råd. 2. Om man tycker det är lagom med fyra dagar på festival med festivallyx så som hus tycker man nog inte att det är så lagom med 7 dagar i tält. Även om Neil Young och Band of Horses spelar. Då kan jag gå på Leonard Cohen istället och det vill jag ju faktiskt nästan ännu hellre. Om det finns biljetter kvar vill säga. Lyssnar på Cohen nu. Det har jag inte kunnat göra sen jag och H gjorde slut för att det blir alldeles för ledsamt för att det verkligen var vår musik. Och här hade jag kunnat skriva massa patetiskt och sentimentalt dravel men jag väljer att inte göra det.
Istället för att åka till Roskilde skall jag även börja styra upp hösten. Imorgon hade jag tänkt att skriva ett jättelångt mail till Elin och böna och be om att få bo hos dom i Dublin i bara ett halvår och tänk vad billigt och bra det skulle bli för alla inblandade. Och så måste jag hyra ut lägenheten i andra hand för jag vill verkligen inte byta bort min stora trea mitt på Möllan med världens bästa balkong.
Idag är det måndag. Måndagskvällar är min och Annas dag. Vi snackar skit och idag göttar vi oss alldeles särskilt mycket eftersom det bara är vi hemma. Måndagskvällar avslutas traditionsenligt med att Anna somnar i soffan och jag sitter framför datorn och kanske skriver en blogg. Sen kommer vi i säng först vid tre och sen är det tisdag och då tror vi att vi ska umgås fast det finns alltid så många som det ska umgås med och saker som måste göras så det blir inte så. Men det blir fint ändå.
Malmö är fint. Solid ground.

At lave tirsdag, inför Hultsfred.

Listor är min grej minsann. Kan tyckas att jag någon gång emellanåt är mer effektiv utan listorna som då och då kan kännas mer som jobbiga måsten än som nödvändiga sådana.
Ääääänyways.
Ett axplock från dagens lista:
  • Tvätta
  • Packa: Kläder x 4dagar, Nike:sarna, smink, extra par linser, sjalar, tandborste+tandkräm, schampoo+balsam (påminn Sofi om fön), bodylotion, deo, parfym, mobilladdare, kameraladdare, handduk, bikini+solkräm.
  • Att göra: Gratta Sanna, handla deo+schampoo+balsam+örhängen(?), fixa sprit (2 flaskor vodka+1 flak öl), ge pengar till Sofi och Sofia, föra över bilderna från kameran, byta kattlådan+delegera kattansvar, kolla kläder till Dolly(?), KOLLA FOTBOLL?, BLOMMORNA!
Almost done now. Skulle kollat fotboll på annan plats men blev ju sjuk lagom tills jag blivit frisk igen och det innebar, förutom att jag snällt fick bli hemma ikväll, en apoteksnota på 300 kronor. Echina-någonting varje timme, C-vitamintabletter och ett superduper-inside-bakistrick från apoteksbruden som gick ut på att kombinera: Treo, Berocca och Resorb. Det ni. Men det kostar att vara på topp serrni.
De andra brudarna har kollar på fotboll men jag kollade mest på den fantastiska rabarberpajen och NU gjorde Zlatan mål. Hoppsan då. Gôtt enna.

Fick en festivalhälsning från Tove via Fanny:
"Akta dig för äckliga gubbar och elaka killar, skydda dig både mot regn, blåst och könssjukdomar och ha en jävligt bra festival!"

Imorrn går bilen till de småländska skogarna vid elva. Kul ska det bli. Tjarrå.