Långfreda´n på Södra Golgatan.

Hujeda mig.
Nu ska jag inte skriva mer om mina känslor här för nu har jag skaffat mig en dagbok.
Nu ska jag bara skriva om vardagliga saker och betraktelser. Exempelvis om hur långfredagen spenderades på Södra Skolgatan...
De tre tanterna vaknade klockan halv elva och började genast städa efter städschemat som hade varit förberett i två veckor. Lägenheten hade förfallit i en slags förväntan inför vad som skulle komma att hända fredagen den 21 mars. Den stora vårstädningen!
Innan damerna satte igång hade förväntingarna höjts inför påskhandlingen på Möllevångstorget. Vilket tillfälle att utnyttja det korta avståndet till torget där äggen var billiga, grönsakerna färska och påskrisen pyntade! Spända av förväntan tog de tre flickorna ut pengar vid sevurr elevurr men döm om deras förvåning vid ankomsten till det tomma(!) torget. Här var det kristligt minsann och ingen ruljans bland stånden. Folk satt väl hemma och sörjde Jesu död resonerades det. Torget var tomt som Sahara vid midnattssolen. Inte ens en ledsen kantarell i sikte. En smula besvikna konstaterades en stund senare att äggen kostade 40 kronor tjoget på ICA och att handlingen skulle få vänta till morgondagen, när även den sista alkoholen skulle inhandlas. Flickorna vände åter till lägenheten. Balkongen donades, blommorna blev friserade, fönster blev putsade och någonstans därimellan klämdes in en angenäm fiskgryta med ärtor som tillbehör och Apotekarnes påskmust. Efter åtta timmars tvättande, putsande, dammande och pyntade inför den stora Påskdiscofödelsedagsfesten samt firandet av Jesu död på självaste Påskafton insåg flickorna att det inte skulle bli någon tevekväll med hemlagad paj utan att pizza var det enda alternativet och således beställdes pizza som femton minuter en kvart senare inmundigades under högtidlig tystnad i det skinande köket.
Förutom kontakten med Fannys bittra finska, Linneas kåta ädelskånska och Annas hetsiga bokstavsbarnska som ondsinnigt smidigt planer om att ge de två dagar försenade godistiggande barnen som förväntas komma under morgondagen endast bibelcitat i gengäld (Vadå? Har vi en Bibel då? Neeej, men det kan väl inte vara så svårt att googla: "Bibeln") har dagens enda sociala kontakter bestått i en hajkande pendlarkortslånare, en olyckligt kär Mini Sweet Livsexpedit och en sur Pizzabagare (vem skulle nte vara sur om man fick utstå vad hon var tvungen att finna sig i!) så det är inte så konstigt att den känner sig lite som samhällets outcasts här där denna där sitter i sina mysbyxor, sin behå och sin gangstajacka. På tal om det har väl aldrig heller så många outfits burits på en och samma dag som i princip bara spenderats innanför hemmets fyra väggar. Förutom väggarna så har även grannarna fått se: Skatelooken, mysbyxelooken, tunikemedraggsockslooken, jagärmediHåkanHellströmsbandlooken, snyggsmurfanlooken, sjuttitalsdiscolooken, åttiotalsdiscolooken och alldeles alldeles strax ska de även få se nyduschadlooken.
Såå...
Glad påsk på er folk och rövare i Kamomilla stad!

Tisdagen den 18 mars 2008.

Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra.Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra. Huräre?Jorådeebarabrahuräresjälv?Joråbarabra.

Nu har jag köpt mig en skrivbok. Och godis. Alla har tjatat så mycket på mig så nu köpte jag en. Skrivbok alltså. Godiset bestämde jag helt själv att jag skulle köpa. Jag har insett att jag nog har ganska mycket att säga till ganska många människor som jag varken kan skriva här eller ens säga till de berörda. Så det blir nog en bok av brev.
Nu ska jag fortsätta att öva mig på att vara själv. Och så ska jag skriva i min bok och äta mitt godis och så kan folk fortsätta att inte fråga hur jag mår och säga att det är så härligt att jag är så glad hela tiden.


Like a rolling stone.

Igår kväll efter en dag med sol och hav hade jag inget att göra och kände mig ganska mellow och lägenheten var mörk och tyst och jag hade inte någon lust att sitta framför Facebook i två timmar och göra hjärndöda saker. Så jag satte mig ned med mitt block och min penna och ritade stenar i nästan en timme. Ganska monotont kan tyckas och det är det också, men oj så avslappnande. När jag gick den där konstskolan när jag var liten sa dom åt mig att jag hade för dåligt tålamod för när jag skulle skugga saker blev det mest en massa streck och ingen skugga. Det var också därför, på grund av det dåliga tålamodet, jag aldrig lärde mig spela något av de där instrumenten jag försökte mig på, för att jag inte ville spela min hatt den har tre kanter. Nu har jag gett mig den på att ha tålamod när jag tecknar och skugga ordentligt och allt blir ju så mycket finare med skugga. Särskilt en stenstrand. Och även livet. Ty vad vore livet utan skugga då och då?


Onsdag.

Jag läste en artikel för ett tag sen om folk som hade sömnproblem. Problemen bestod i att de vaknade i "vargtimmen", alltså någon gång vid fyra-fem sådär och inte kunde somna om. Hujeda mig vilket konstigt sömnproblem, tänkte jag, det har jag minsann aldrig hört talas om förr. Varenda natt sedan dess har jag vaknat just då. Imorse vaknade jag vid fyra och skulle gå upp klockan sex. Det var en smula... Frustrerande.

Idag fick vi nobelt överraskningsbesök ända från Irland. Det var Ida och Casey som plötsligt kom och plingade på dörren. Det förde med sig inte bara ett trevligt oväntat besök och allsång i Djurens brevlåda utan även att jag blev klippt igen för tredje gången på fyra dagar. Inte visste jag att jag var så lockig. Nu har jag en stor lockig boll på huvudet, vilket inte känns sådär rockigt som det var tänkt att det skulle vara från början utan lite mer... Gulligt?

Roskilde i sommar blir ett herrans partaj kan ni tro! Nästan alla jag vet ska dit and so am I. Vad sägs om Neil young (NEIL FUCKING YOUNG for crying out loud!), Band of Horses, Bonnie ´Prince´ Billy, Radiohead medmeramedmera?
Holy lord vad vi ska ha det inte bara en, utan hundra... Roligt!

En dålig nyhet som dagen fört med sig är att H&M köpt upp hela Weekday med Cheap Monday och Monki och hela köret. Man blev ändå lite eller ganska mycket besviken på denna undergroundjeansrörelse som man trodde stod för något. Hoppades någonstans lite på att de trots 200 miljoner skulle säga... "Över min döda kropp."

Och eftersom jag trots allt är fattig och handlar mycket kläder från båda ovan nämnda koncerner avslutar jag dagens betraktelser med ett ordspråk jag fick lära mig av en dansk idag:

Moral er en god ting- Dubbelmoral er dubbelt så godt!


En riddares historia.

I took a day off to study.
Men vädret var så fantastiskt när vi vaknade så vi packade ihop kaffe och vänner och promenerade ner till Bo-01 och fikade i solens sken och vårvindar friska.
Nu sitter det fem damer i min soffa och kollar på den fantastiska A Knights Tale med Heath. Åh Heath.
Jag har insett att jag måste skriva färdigt uppsatsen i vår. Annars får jag inget CSN så jag kan plugga till hösten. Jag är inte så bra på det här med jobbandet. Eller, jag är bra på det för jag jobbar hela tiden, men jag känner mig så ruskigt intellektuellt understimulerad. Nu är i varje fall steg 1 i uppsatsskrivandet klart. Litteraturförteckning. Yes. Nu skall jag skriva inledning. Jag ska skriva inledning. Nu.
Eller en annan dag.

Sunday. Sunny day. Sunny side up.

Och den sjunde dagen var en helig dag. Ty då vilade hon efter sju dagars arbete.
Förut tyckte jag inte alls om söndagar för då kom måndagsångesten krypande.
Nu däremot, när söndagar är den enda lediga dagen, högaktar jag den.
Söndag är även dagen då invånarna från Södra Skolgatan, Ronnebygatan och Listergatan samlas på en av nämnda adresser för att umgås. Vi kallar det söndagshänging och det har blivit en fin tradition.
Som brukligt är köps det kauga och sen dricks det kaffe och snackas skit och efter några timmar är det dags för den traditionsenliga "handlingen", vilket oftast brukar utspelas på Konsum vid Folkets Park. Denna aktivitet kan för utomstående tyckas något förvirrad då det kan ta mycket lång tid för församlingen att bestämma vad de skall äta, men det slutar dock alltid med en kulinarisk höjdpunkt. Igår bjöds det på potatismos, quornbiffar, rödbets/fetaost/bönsallad samt en champinjon- och rödvinssås gjord efter konstens alla regler.
Klockan 19.00 är det Miami Ink (igår tog LA Ink över) och denna tradition är lika starkt befäst som Kalle Anka på julafton.
Ibland föregås hela den här ritualen av en långpromenad om vädret tillåter och ibland bjuds det på åkturer och ibland kan man även få sig en ny frisyr, vilket hände mig igår. Nu har jag lugg. Alla har haft lugg någon gång. Jag har aldrig någonsin haft lugg. Det har jag nu. Nu börjar även en sex dagar lång arbetsvecka.
Nu.

Lige nu.

På teve sitter någon som kallas Snygg-Erik som inte alls är särskilt snygg och pratar snusk med någon annan som heter Olle och två till. Mina linser är suddiga som vanligt vid den här tiden på dygnet och vi har haft teambuilding i kollektivet med scones och kaka och i tvättstugan hänger sjuhundra strumpor och trosor och en trefyra Bilkaskjortor på tork.
Jag är mest på jobbet nuförtiden. Nästan hela tiden varje dag hela tiden känns det som ibland. Några timmar spenderar jag på tåget också och imorgon skall det tåget ta mig till Lund. Den lilla lilla staden jag alltid och oavsett hur många gånger jag än varit där förut fortfarande kan gå vilse i. Det tog mig ungefär 3 år att förstå hur Malmö var uppbyggt och Lund har jag ännu inte förstått. Lund är som en labyrint och följer man en väg kommer man alltid tillbaka till det stället man började på. Om inte så går man på en väg man gått på förut och hamnar på ett helt nytt, eller helt fel ställe.
Jag är jättetrött. Det är som om de senaste veckornas trötthet kom över mig ikväll.
Nej, det här funkar inte. Jag sitter och väljer mellan Spara & publicera eller Spara som utkast, för jag märker att jag bara skriver för att skriva och inte för att jag har något intressant att skriva om. Jag tror jag ska börja skriva dagbok, men jag har aldrig tid att varken skriva eller teckna nuförtiden. Allra minst tid har jag för det som kallas C-uppsats, men det frötränger jag bara. Förtränger. Fröstänger. Sova. Tjohej.

Engångtill! Engångtill! Engångtill!


Parentes.

(Att gå till sevurrelevurr klockan halv elva en lördagskväll för att köpa kattmat måste vara något av det mest tragiska man kan göra. Jag hade kunnat gå på födelsedagsfest eller punkspelning. Men. Jag ska jobba imorgon och hålla mig över ytan genom att tänka på att jag tjänar 172 svenska i timmen. Vilket inte slår lönen på 240 spänn ellervarenuva från muséet men ändå.
Anyways, kattmaten var inte ens kattmat utan Frolic eftersom det enbart serverades hundmat på sevurrelevurr som jag liksom var tvungen att dela i bit för bit i fyra delar så att katterna överhuvudtaget ens fick en rättvis chans att försöka äta det. Sedan luktade de på mitt skamliga försök till materbjudande, skakade på huvudet, pekade klo och gick för att planera hämnd. Jag är nu hatad av samtliga fyrfota vänner i hushållet.
Nu måste jag sova och hade tänkt lämna er med Damien Jurados Tragedy, men det fanns bara skitkassa inspelningar från spelningar på DuTuben så det fick vara. Ajöken.)