The king is dead.

Elvis är den mest värdelösa, astråkigaste serien jag någonsin har läst (förutom Laban då som är så fantastisk meningslös och tråkig att den faktiskt blir kul ibland). Jag hatar Elvis så mycket att jag tror jag måste skriva ett hatmail till författarna.



Konstigt att just ovanstående askassa, skittråkiga strip råkat vinna omröstningen av
läsarnas favoriter.

Times of darkness.

Nu skriver jag här också.
Det är jag och några andra hårda snubbar från Falkenberg.

Konsertsommar.

Jag tänkte att det här har varit en himlans bra konsertsommar. Därför tänkte jag att jag skulle skriva en liten lista med alla konserter jag varit på den här sommaren. Återigen fick jag bekräftat vad jag hela tiden har vetat: Jag är helt fantastiskt dålig på att gå på konserter.

Hultsfredsfestivalen

  • Rage Against The Machine - Då bedömde jag den som min bästa konsertupplevelse hittills. Trots att jag fått höra miljarders gånger att det "minsann inte var lika bra som sist de spelade på hultsfred". Det kan vi som var för unga för att få gå på festival 2000 eller när det nu var faktiskt inte hjälpa. Det var bra ändå. Riktigt jävla bra. Skitball.
  • Looptroop Rockers - Som vanligt fast lite sämre.
  • Johnossi - Vi la upp kriterier för när man kunde säga att man "sett" en spelning. Tre hela låtar kom vi fram till är vad som krävs för att kunna säga att man sett ett band. Jag lyssnade inte på Johnossi då, det gör jag nu. Men jag har ändå "sett"  dom trots att öl och fylla lockade mer då.
  • Atmosphere feat. Brother Ali - Well, jag vet faktiskt inte om jag verkligen "såg" dom då. Jag var där en liten stund men öl och fylla lockade mer. 

Fuck you I won´t do what you tell me.


What we did most.

Kommentar: Eftersom vi jobbade och inte hade betalat någon festivalbiljett kändes det inte som ett jättestort tvång att se så många spelningar. Därav den något pinsamma listan av sedda spelningar. Dessutom åkte vi hem på lördagen för att se Dolly och därmed missade vi ju lördagens alla spelningar.

Malmö Stadion
  • Dolly Parton - Det kändes fantastiskt märkligt att komma direkt från Hultsfred och Rage-spelningen till ett gigantiskt stadion där man var tvungen att sitta ner på sina platser (och frysa röven av sig) och tacksamt applådera på rätt ställen och ljudet studsade mellan stadions väggar och kallt som fan var det. Men. Fantastiskt.
Way Out West
  • Christian Kjellvander - Alltid bra liksom.
  • Iron & Wine - Jättestor besvikelse. Men mest förvånad blev jag över att sångaren lät som sångaren i Placebo, så låter det ju inte alls på skiva. Alltså, band ska ju helst vara bättre live än på skiva. I alla fall ska det vara likvärdigt. Inte sämre eller helt annorlunda. Oftast så är det ju stämningen och hela upplevelsen som gör det bättre live. Men det här var bara... Jaha?
  • Sonic Youth - från öltältet. Japp, Sonic Youth från öltältet. Ölen var god. 
  • Grinderman - Det var gött för det kändes som att Nick Cave samlat ihop sina polare och ba: "Äh, vafan! Nu har vi vårat på det torra, nu kan vi göra vad fan vi vill!" och så gjorde dom det. Asgött tycker jag. Men lite samma samma i längden.
  • Sigur Rós - Borde vi stannat längre på för det var helt magiskt. Men någon gnällde om att vi var tvungna att skynda oss till klubben på Chalmers. Sofi tror jag det var. Fy skäms.
  • Chords - Klubbspelning på Chalmers. Det var bra men kort. I övrigt kändes det som att komma till ett högstadiedisco och vi halsade pyttesmå och svaga drinkar för att överleva.
  • N*E*R*D - Så jävla jävla bra. Sån jäkla stämning. Bara gött, gött, gött! Skitskickliga liveartister.
  • The Flaming Lips - Ska man ju ha sett tydligen. Och det gjorde vi och det var... Väl kul då. Med teletubbies och Aliens och sådär.
  • Neil Young - Helt fantastiskt! Så fantastiskt att jag grät en skvätt och blev sentimental och ringde mamma för det var hennes födelsedag. (Och bredvid oss stod Strängen och diggade.) Natten var fantastisk och sedan kände jag att jag kunde lägga mig ner och dö och vara nöjd.

Mr. Young.


What we did most.

Kommentar: Way Out West var den nyktraste och konserttätaste festivalen jag varit på tror jag.

Malmöfestivalen
  • Atmosphere feat. Brother Ali - Den här gången var det skitbra. Antagligen för att Vigges lyriska stämning peppade igång en.
  • Svenska Akademien - Alltid lika bra men aldrig lika bra som första gången.
  • Kaizers Orchestra - Alltid lika bra men aldrig lika bra som första gången.
  • Flogging Molly - Alltid lika bra men aldrig lika bra som första gången.
  • Millencolin - Det va la gött enna liksom och man blev 16 igen, men ljudet var ganska kasst och vi stod för långt bort för att musiken ska göra sig sin rätt.
Övergripande kommentar: Jag märker att mitt ordförråd begränsar sig till en hiskeligt massa svordomar och ord som "fantastiskt". Tur då att jag inte skall bli recensent. När vi var på WOW undrade vi för oss själva hur många band man skulle bli nyfiken på och ladda hem och lyssna på och ångra att man inte gick på deras spelning. Mest ångrar jag nog Fleet Foxes för de är helt fantastiskt bra och i efterhand har man hört att de fick alldeles lysande recensioner och nu spelas de överallt (läs: P3). Men pizza och öl och det vi hört på myspace fick oss att dissa dom trots Christines ihärdiga tjatande. 

Sanna och Linnea diskuterar.

- Kan man cykla till Lund?
- Jaa, det kan man faktiskt.
- Hur jobbigt är det då?
- Det är nog jävligt jobbigt.
- Men vad jämför du med då? Som att cykla från Ugglarp till stan?
- Jaa... Men det är ju inte så jobbigt!
- Jaa, men det är väl tre mil ungefär?
- Nej, tre mil är det mellan Falkenberg och Halmstad.
- Nej, det är fyra mil. Fast beroende på varifrån i kommunen man åker.
- ........................
- ........................

Eftersom jag inte har något vettigt att skriva om får ni därför ta del av de till synes meningslösa konversationer jag har med mina vänner.

Transatlantic Facebook Conversation.

9:56pmSamuel
hej

9:56pmLinnea
hej hjärtat!

9:57pmSamuel
waddap dog?
jag träffade en bög h äromvekacn

9:57pmLinnea
en bög?! NÄHÄÄÄÄÄÄ?
fy fan

9:57pmSamuel
som skulle till malmö

9:57pmLinnea
jasså?

9:57pmSamuel
sa jag sa att han skulle kontakta dig ja så kan du visa honom the malmö lifestyle

9:58pmLinnea
 hahahaha!
ok, shit, när då då?

9:58pmSamuel
jag vet inte riktigt, han skulle vara i köpenhamn och sen malmö och sen stockholm

9:59pmLinnea
hahaha, men ok. vadå för en bög egentligen? en amerikan?

10:01pmSamuel
javisst LA homie, alec heter han

10:01pmLinnea
ahaa. shit. homie? ni hade ju precis träffats?
men ok. är han läskig? (alltså läskig som i läskig och exhibistionistisk amerikan?

10:02pmSamuel
nej han har trevlig

10:02pmLinnea
är han blonderad? (som en tysk?)
han har trevlig. bra

S som i Söndag, Sydsvenskan och Störig.

- (Käckt!) Ja hej! Jag ringer från Sydsvenskan, jag hoppas att jag inte stör såhär mitt på söndagen.
- (Irriterad och upptagen.) Jo, jag sitter faktiskt precis och läser Sydsvenskan.
- (Ännu mer käckt.) Jaha! Har du varit ute och köpt den?!
- (Saklig.) Nej, vi prenumererar.
- (Säljande och tydligen döv.) Ja, för du hade en gratis "prova på prenumeration" här i våras och...
- (Jätteirriterad och tydlig.) Och eftersom vi redan prenumererar och eftersom jag pratar i den andra telefonen behöver jag väl inte alls prata med dig? (Assholemuthafucka.)

Dumihuvet?

Jag tog en extravagt på torsdag.
Ska jobba till stängning istället.
Som tack fick jag ledigt imorgon.
Tjohej!
Tänkte jag.
Tills jag insåg att om jag var ledig imorgon skulle jag bara gå runt och drälla och kanske vara lite kreativ MEN tänka för mycket.
Därför sa jag att gärna jobbar imorgon också.
Ändå.
Tack så mycket för att jag slipper tänka.
Sa jag.

(Fast det slipper jag ju ändå om jorden går under imorgon. Tänkte jag.)

Att göra måndag.

- Diska
- Rita
- Läsa Söndagsdelen
- Tvätta
- Ringa Trygg-Hansa
- Kolla elen
- Biblioteket
- Ringa om prenumeration

Jag verkar vara så pass disträ att jag måste skriva en Att göra-lista med saker att göra på min lediga dag. En Att göra-lista på vilken även de roliga sakerna måste få stå med. Jag vet hur det blir annars. Jag börjar med att rita, fortsätter med att koka snabbmakaroner, kommer på att jag måste borsta tänderna- gör det samtidigt som jag skriver ett halvt sms för jag kommer på att jag ju skulle googla något, fastnar framför internet och har kokat de där snabbmakaronerna i 45 minuter.
(Det är därför jag inte kan köpa snabbmakaroner.)

Igår var det söndag. Jag har kommit på att söndagar är mina absoluta favoritdagar. Märkligt kan tyckas men det kommer sig av den enkla anledningen att vi har en tradition av att "söndagshänga". Finfin tradition måste jag säga.
Man tar sig upp, duschar och gör sig sådär slitet bakissnygg och umgås hela gänget.
Igår skulle vi gå och fika på Debaser för J och E spelade skivor, men vi kom för sent och de stängde så vi gick en lång promenad i jakt på ett café. Men vårat mål (nästan ända nere vid stationen) hade stängt så vi styrde kosan tillbaka upp till gågatan där vi stod och stirrade på Barista innan vi insåg att det faktiskt inte fanns några platser (hjärnverksamheten går lite slöare om söndagarna) så vi tog oss vidare till en bänk där vi satt och ljög ett tag innan det blev käk på snabb-TamNak.
I dimman i lördags peppades det på nya Bevvan (90210) på Ronnebygatan. Efter några timmars uppvärmning med Miami Ink och Mythbusters kände vi oss redo och... Jaa, jag tycker det var underbart. Haha!
Sedan blev det våfflor med grädde och sylt och lite härlig våldsförskönande film i Wanted.

Innan igår var det lördag och jag hade det riktigt roligt på Debaser. Ja, jag är förvånad. Jag har varit där hela sommaren och tröttnat och peppat och tröttnat och peppat om vartannat och det är egentligen alltid samma samma, men hur som helst var det jättekul där i lördags. Innan jag fick nog, inte sa hej då till någon och gick hem. Man skall sluta när man är på topp.

Imorgon är det tisdag. Då ska jag jobba 10-22. det ska bli... Spännande. Danmark är ett sinnessjukt land.

Nu ska jag sätta igång med den där listan. Tjarrå.

Till Elin.

Jag tänkte på Elin.
Jag såg att Elin hade läst min blogg idag.
När jag stängde ned Mozilla var det den här fantastiskt fula bilden på bilderbläddergrejen på skrivbordet på oss båda från när vi någon gång förra sommaren kom hem och var jättefulla. Jag, Elin och en katt ligger på golvet och pussas. Jag har ett hål i strumpbyxorna. (Det var en parentes, men det var kul då.)
Alltså, till Elin:
Jag saknar dig.
Jag älskar dig också för den delen:





Dampunge.

Mitt nya jobb är ganska stilla og roligt. Sofistikerat och fancy.
Det betyder att man måste tala i en lugn ton och i lagom hög nivå.
Det betyder att man inte kan snacka högt, flamsa, tramsa, hoppa, springa, tjoa, tjimma.
Alls.
Jag är ingen lugn och lagom person.
Alls.
Jag har efter tre dagar på mitt nya jobb kommit på att jag har ett behov av att (och här tänker jag använda mig av det ordet jag finner mest passande, vilket är det skånska;) "flippa" några gånger per dag.
När jag så kom hem idag, trött och sliten som sig bör, ledde detta dock inte till något annat än att jag började tokterrorisera stackars Lina som försökte prata i telefon.
Jag:
Pratade hur högt jag ville, hur mycket som helst, hoppade, dansade och sprang fram och tillbaka i lägenheten bara för att få ur mig allt det som jag inte kan (eller snarare får) få ur mig på jobbet.
Tänk om mitt nya jobb leder till att jag blir en tyst och timid typ?! Tänk om mitt nya jobb gör mig till en undertryckt individ?!
O VE!
- Det lär ju inte hända, sa Lina, du lär ju bara bli hyperaktiv när du kommer hem istället. Som nu!
Hellre det.
Musiken på mitt nya jobb är en en annan vedervärdig femma. Musiken på mitt nya jobb är för ett musikälskande öra en enda stor hjärtesorg. Ett avgrundsfall. Ett helvetesvrål. Roten till allt ont.

Nästa avsnitt handlar om hur Linnea har svårt för att känna lojalitet gentemot stora företag.

Lift me.

Min nya absoluta favoritlåt.
Jag har lyssnat på den redan fem-sex-sju-åtta-hundra gånger ikväll.

lift me – lift me from the ground
and don´t ever put me down – oh no
and don’t pick a fight with me
just flip a coin my love – you’ve won

oh Love – slips her hand inside my hand
oh Love – slips her hand inside my hand
I don´t care if you don’t want me
I’m yours – I’m yours right now

our years – are years well spent
we may never find out where they went – oh no
and I don’t mean to fight with you
now all our troubles and all our struggles they are through

oh Love – slips her hand inside my hand
oh Love – slips her hand inside my hand
I don´t care if you don’t want me
I’m yours – I’m yours right now

the wolf and the fox
they’re sleeping soundly with the elk and the ox
there’s a starry field around
this lowlit kingdom
where all our defences are down

oh Love – slips her hand inside my hand
oh Love – slips her hand inside my hand
I don´t care if you don’t want me
I’m yours – I’m yours right now

Wrecked, poor, naked and blind
I’m yours – I’m yours -right now




Fast den här versionen är nästan bättre, för den är mer oslipad:


All work and no play.

Ovanstående stämmer som aldrig förr. Mot att ha varit ledig i två hela månader byts alltihop i ett nafs mot heltidsarbete. Dessutom i ett annat land. Vilket i sin tur innebär minst två timmars pendlande varje dag. Jobbet är bra men jag har än en gång kommit på att att pendla... suger, ju.
Nya jobbet verkar bra. Danskan kom tillbaka som ett brev på posten och eftersom jag är språkmänniska slänger jag mig redan efter andra dagen med danska uttryck även när jag kommit hem till Sverige, vilket jag vet att en del personer finner högst irriterande, men det er lige meget som jag skulle säg.
Förutom danska och snyggare arbetskläder inkluderar även arbetsuppgifterna att ha stenkoll på BH:ar, det vill säga storlekar, passform, modeller och yada yada. Därför fick jag igår prova ungefär... 30 stycken BH:ar. Yepyep. Hard work.
70 B för er som planerar att köpa lingerie till mig (gör inte det, det lär jag ju kunna bäst själv hädanefter) och förutom det så medför arbetet alltså även att jag blivit sjukt sugen på att köpa massa fancy grejer. Korsetter, BH:ar, strumpebandshållare och annat krafs- you name it! Vad det än är så lär jag ha det inom en kort tid. Too bad bara att man inte har någon att visa upp det för. Om inte annat kan man ju gå runt och känna sig snygg under kläderna i smyg.

En nackdel med att ha börjat jobba igen är att jag kollar på klockan hela tiden. Alltså hela, hela tiden. Jäklarns störigt. Om jag jobbar sent har jag ingen tid att umgås med folk och eftersom jag blivit sjukt sällskapssjuk när jag varit ledig så länge vill jag ju träffa folk när jag inte jobbat länge. Det vill säga idag. Så direkt när jag kom över till Sverige lovade jag bort mig till både Vigge, AnnaochMatilda och Sofi på en gång.
När jag kom hem hade så min hemmafru tillika nya inneboende Lina maten i ugnen och kaffet var klart och sedan har jag pratat i telefon konstant eftersom alla skall ringas till och brys om och tja... Nu är ju klockan redan åtta och jag har blivit sugen på att möblera om i iTunes eftersom det som finns i iPoden inte längre fyller mitt behov och är man iPod-fascist som jag tar ju det sin lilla tid och sen finns det helt plötsligt ingen tid till att umgås med någon och så blir det läggdags och gåuppdags och gåtilljobbetdags och sen kommer man hem igen och om igen och så går livet sin gilla gång.