Some people call me the space cowboy.

- Ooh, I think you got something going there!
- Näe, han är tydligen asexuell... Säger han.
- Asexuell?
- Ja, jag vet inte vad det är?
- Hahaha!
-Näe, är det någon som inte vet vad det innebär så är det väl jag!

Systrarna Lindman har fått ny lägenhet eftersom de blev utslängda från den gamla och måste nu betala dubbelhyra i tre månader.

F: "Ja, så vi ska gå och storshoppa nudlar imorgon!"
L: "Oj, ja då kommer det här bli en dyr månad för mig..."
F: "Vadå?"
L: "Ja, om jag ska föda dig också menar jag?"
F: "Nej, men då kommer jag bo så långt bort så då får du komma hem till mig och hänga tavlor hela dagarna!"
L: "Hänga tavlor hela dagarna?"
F: "Ja, dricka te och hänga tavlor hela dagarna!"

Några andra bra saker:

• De ringde från arbejde i danmark och sa att jag fått tid för influensavaccination. Anmälningstiden hade gått ut men jag sa att jag ville ha det igår när jag var på samtal på jobbet eftersom jag varje år blir jättesjuk och så utvecklas det till halsfluss. Det är najs. Vaccination då, inte halsfluss.
• Sen pratade jag med högsta hönset och briljerade med min egen första hemmabyggda helt korrekta (tror jag) danska mening. Det lät ungefär: "Jeg undrar (ingen aning om man säger undrar på danska i och för sig) hvis ni har brug för meg imorgen?" Typ. Där satt den! Tänkte jag och pratade sen svenska hela samtalet.
• Kanske ska gå på Efterklang ikväll.
• Det har öppnat en ny optiker med dritanes billiga glasögon. Dit ska jag.
• CSN har beslutat sig för att skriva av en del av mitt lån. Man tackar och bockar.
• Jag behöver inte vara stressad. Jag ritade upp ett schema för mig själv över resten av året (så sjukt bra och organiserat gjort av mig) och insåg att det inte var så farligt. Än.

Rubriken från Facebook (såklart) som jag tydligen hade sinnesnärvaro nog att besöka när jag kom hem vid tre inatt. Mycket att fundera över, men det jag väljer att fundera över sådär mitt i natten är hur skånetrafiken hanterar omställningen från sommar- till vintertid. Jag tycker det är underbart. Och jag undrar varför jag undrade över det så mycket? Och när jag tänker efter undrar jag fortfarande hur skånetrafiken hanterade det.
Skånetrafikens vägar äro outgrundliga.
Det blev inga trista bakisaktiviteter så som tevetittning utan istället tog jag, Sofi och Elin en sväng bort till Dammfriskolan för att titta på när Going, Going, Gone spelar in ny skiva. Vi konstaterade att det var lite som en roadtrip i sin egen stad, fast på ben istället för bil. Det var fin höstpromenad och det var fin musik. Det kommer att bli så bra.
Sen blev det hemgjort kardemummakaffe och vaniljdrömmar (köbe) med SS och F och pôjkarna i Miami Ink. Fint som snus.


Henning (fin man).
(Och nu sitter Fanny bredvid med en gitarr och improviserar ihop en sång till mig. FIN vän!)

Ok.
Jag är bakis OCH ledig.
Det har inte hänt sen... Sen... Typ aldrig.
Och nu undrar jag vad man gör? Var tvungen att fråga Henning.
"Man äter onyttigt och ligger i soffan och tittar på teve."
Men det låter ju jättetråkigt. Och dessutom är det fint väder.
Jag tycker ju inte ens om att titta på teve. Och skräpmat har jag levt på de senaste veckorna så det är jag inte heller särskilt sugen på. Nej, det får nog bli dusch och sedan promenad som har blivit min nya aktivitet sedan jag upptäckte att jag inte bara kan ta det lugnt genom att ta det lugnt och liksom inte göra något.

Vilken dag!
Först uppsatsseminarium i Lund och det räcker med att man förtvivlat säger "Jag har inte en jäkla aning om vad jag ska skriva om men i våras tänkte jag något sånt här..." till Mr. Loman och en minut senare har man världens bästa uppsatsämne klappat och klart! Och han hade köpt världens kanelbullekakagrej att fika på, precis som om han visste att vi i våran lilla tantgrupp kallar våra träffar för kafferep. Så fint, så fint.

Efter det klockrena mötet mötte jag upp med Anna. Anna alltså! Anna- vilken kvinna! Eller snarare liten tösabit på endast tjugo år som är som världens vitaminkick. Efter man har träffat henne är man som en helt ny människa. Var man minsta deppig innan är det som bortblåst efter att man träffat henne. Vi pratade om vilken frukt man skulle vara om man var en frukt. Jag tyckte jag var som en clementin- sur ibland, söt ibland och bäst i början. Anna däremot tyckte att jag skulle vara ett färskt vildhallon för att:
1. Dom ser jävligt roliga ut. (Vet inte riktigt hur jag ska tolka det.)
2. När man plockar dom fria smakar dom som allra bäst.
3. Dom smakar väldigt gott och speciellt, och även om man blandar dom med annan frukt, så lyser smaken av hallon igenom starkt och tydligt direkt. (Egentligen tror jag hon sa att smaken av hallon tar över direkt, men då låter det ju som att jag är värsta besserwissern, vilket jag ju kanske i och för sig är, men ändå.)
Det var fint tycker jag.
Sen gick vi och shoppade på Indiska och jag shoppade loss för 1000 riksdaler och fick en bonuscheck plus värsta bag:en att ha kläderna i. Herre. Min. Je.
"Du gick in rik och lycklig, och kom ut fattig och med en... resväska!" Som Anna uttryckte det. Jag fick dessutom en bonuscheck på 50 kronor som jag ju kan ha till att köpa exempelvis de där perfekta örhängena som jag inte hittade idag. Däremot hittade jag bland annat, utan att överhuvudtaget reflektera över temat på morgondagens stora fest, en stickad tunika som skimrar lite i guld. Stickad + Guld = Kombinationen av det BÄSTA!

Sen åkte jag hem till stan igen (fniss) och tänkte att vafan, jag är inte sugen på rödvinet i boxen, jag är sugen på mitt favoritvitavin och whatthehell jag går och köper det bara för att det är gott och trots att det inte är billigt och danskt. Men när jag kommer till Systemet som jag inte besökt sen i somras någon gång säger en arg vakt att det är stängt. Ajsan bajsan tänkte jag och gick för att köpa Nag Champa (BÄSTA rökelsen) och det gjorde jag och sen gick jag hem.
Väl hemma svidade jag om till ny svartvitblommig tunika (tunika är verkligen THE shit) och söt vit stickad baskermössa, tände en rökelse, alla mysljus, satte på fredagsmusik (dock inte Cornelis Vildhallon som är den ultimata fredagsmusiken), tog det snyggaste vinglaset och hällde upp lite rött (good enough) och svassar nu runt, fredagsnöjd, men ovan, och bara njuter.
Is very, very nice yes.

Eva-Li! Läser du fortfarande min blogg? Jag har tänkt på din fantastiska banankaka, som jag och Ylva åt ofta när vi var små, i flera dagar nu. Jag måste verkligen få receptet!

Just nu kom jag även på att jag inte ätit sen frukost. Jag måste verkligen börja komma ihåg att äta. Det känns inte som att den stundande sushin kommer att mätta tillräckligt, så jag får nog gå och grunda lite med en macka.

Tillägg några timmar senare:
Pratade med min bror om uppsatsseminariet.
Jag: "Jaa, så han gick igång på det och sen började vi bolla."
Bror: "På svenska hoppas jag?"
Fniss. Jättekul. Faktiskt.

Bild från morofaren, men inkluderar även mitt (och storebrorens) GRATTIS!

Och en fruktansvärd rosa ros i bakgrunden.

Ytligt gnäll:
Vilken jävla pissdag, livet utan teatern och min dagliga dos AnnaTeoJon är inte vad det borde vara.

• När jag vaknade imorse insåg jag att jag inte ätit på 22 timmar.
• Sen åkte jag till Lund och det var väl i princip meningslöst (men viktigt, jag VET).
• Sen åkte jag till Bilka och fick sitta i den värsta kassan.
• På Bilka var det skitäcklig mat i vanlig ordning.
• Jag skar mig på en jävla förpackning och blödde på handen hela eftermiddagen och kvällen.
• Jag stressade inte när jag slutade för jag trodde jag hade sälle, men icke.
• När jag insåg att well, jag är allena och tåget går om tio minuter sprang jag till hissarna, bytte om, struntade i att tvätta de äckliga händerna, sprang till hissarna, åkte ner och skrek "Mitt tåg går om 3 minuter!" för att de skulle släppa ut mig även om det skulle blinka rött, vilket det ju inte gjorde. Men:
• Jag fick inte gå för jag hade glömt ställa upp min stol. EN GÅNG! Jag stannar alltid kvar och hjälper service och nu kunde de jävlarna inte ställa upp min stol, bara en gång! Jag åkte upp, blev så arg att jag började gråta.
• Väntade på nästa tåg som var forsinket 9 minuter och frös ihjäl.

Ibland önskar man att någon bara kunde knuffa en framför tåget så man slipper ta tag i skiten själv.

Bibbis pippi Petter
hoppar och piper och sprätter.
Hoppar från pinne till pinne
pratar med Bibbi där inne.

Jag har funderat ett slag över vad som är "att ha ett liv".
När man är hemma hela tiden och inte gör något tycker man att man inte "har något liv".
När man jobbar hela tiden tycker man att man inte "har något liv".
När man aldrig är hemma, aldrig träffar sina vänner och sin familj, utan istället ägnar sig åt något som tar enormt mycket tid och engagemang tycker man att man "inte har något liv".
Jag reagerade på mig själv när jag åkte hem från Lund en natt och sa att jag "inte har något liv".
För om jag lägger så mycket tid och så mycket arbete på något, mer än heltid egentligen, så måste det ju egentligen vara det som MITT liv handlar om. Om jag är så beredd att offra min tid på något och ge mitt fulla engagemang och inte låta någonting komma mellan. Varken skola, jobb eller andra människor. Då måste det vara det som är "att ha ett liv".
Man kan inte låta bli att tänka på det. När man funderar på vad man försakar. När man på föreläsningarna talar om Måsen och diskussionen om kriget mellan konsten och livet dyker upp. Är det så? Att man offrar något för konsten? Offrar man sitt LIV för konsten? Är det inte egentligen så att man lever sitt liv genom konsten. Att konsten är livet. Jag har verkligen ett liv. I allra högsta grad. Jag lever livet, fullt ut. Sova kan jag göra när jag dör.
Därför drabbades jag av en enorm separationsångest idag när jag var på väg till Mejeriet. Jag vill inte att det ska ta slut! Jag vill verkligen inte att det här ska ta slut. Fyra sjukt intensiva veckor med blod (jepp), svett (oh yes) och tårar (jajjamän) kommer att ta slut på söndag. På måndag kommer det bara finnas bakfylla och minnen kvar.
- Men det har ju inte ens börjat än! Sa Jon. Vi börjar ju imorgon.
Sen insåg han vad jag menade, för det är ju inte bara spelperioden som ÄR. Det är processen som är. Det vi har kommit fram till under de här veckorna. Skapandet. Ett jävla långt skapande. En kreativ process.
Och vi har levt tillsammans, nästan dygnet runt. Jag har kommit att älska de här tre människorna som har varit mitt liv den här tiden. Jag tror inte att man kan lära känna människor på ett bättre sätt, vi kan skratta och gråta tillsammans och vi känner av varandra som ingen annan kan känna av oss. Och jag vill verkligen inte att det ska ta slut.
Och teaterkonsten. Jag tror inte att någon konst är bättre än någon annan. När jag tecknar eller målar gör jag det för att antingen FÅ UT en känsla, eller FÖRMEDLA en känsla. Jag kan svära på att det är likadant för en musiker eller en dansare. Det är definitivt det som teatern handlar om. Teo beskrev det så bra idag efter genrepet: "En dramatiker skriver en text med egna tankar och lämnar över den till en regissör som förvandlar den med sina tankar och idéer och lämnar därefter över den till skådespelarna som gör den till sin och som sedan lämnar över den till publiken som förhoppningsvis lämnar upplevelsen vidare till andra."
Det är det som konsten handlar om. Eller vafan, det är det som LIVET handlar om. Att beröra. Att möta. Att vara. Här och nu.
Jag blir så provocerad av människor som kritiserar teatern för att den skulle vara en förlegad konstform. Eller som påstår att den nya teatern är en pretentiös konstform som bara strävar efter att vara "punkig" och "in your face". För är det inte så det måste vara? När man vill skapa något nytt, när man är på väg upp, när man är oetablerad, måste man inte våga vara "up your face" och "punkig"?
Teater handlar, förutom om skapandeprocessen, om en känsla mellan skådespelare och publik, kalla det elektricitet, energi eller vad som helst. Det är därför man aldrig kan filma en teater. Det är därför teater aldrig kan bli förlegad, därför att det ska vara som att gå på en riktigt bra konsert där närvaron är på topp. Det är därför teatern är en mycket flyktig konstform. Teatern kan aldrig vara eller bli: förlegad, krystad, pretto eller ointressant. Därför att den upplevs här och nu. Och den är i allra högsta grad levande. Och det är det det handlar om egentligen, eller hur?
Konsten att leva.

PRETTO!

Kom och se vår punkiga, up your face, undergroundföreställning som inte kostat oss ett ruttet korvöre att sätta upp, mer än vår tid och vårat fulla engagemang, så lovar vi att vi ger allt vad vi har:
Torsdag 18/10 19.00 URPREMIÄR - UTSÅLT!
Fredag 19/10 19.00
Lördag 20/10 19.00
Söndag 21/10 16.00


För att sänka prettonivån i det här inlägget något, publicerar jag en bild på regissören hängandes i en balk i taket.
Ibland behöver det inte vara mer komplicerat än så.
Alla behöver hänga i taket då och då.

VILKEN DAG!

1. Analysera Tjechovs Måsen på Scenskolan med Birgitta Vallgårda (bland andra) och diskutera Konstantins och Arkadinas förhållande och Konsten vs. Livet och Masja och Konstantin och Nina och Trigorin och alla de andra till döddagar är ju fullkomligt, med Anders Mårtensson(ellervaddetnuärhanheter)röst: ja fullkomligt, FANTASTISKT!
2. Fika med tantflickorna i vår lilla revolutionära grupp och dryfta Revolutionen, Måsen, Kärleken och Greys Anatomy, kan inte annat än att bli fullkomligt, ja fullkomligt, fantastiskt!
3. Åka till Lund packa ihop alla grejer från Steve och köra till Mejeriet och flytta IN! SÅ JÄDRANS NAJS! Stämningen på topp. Underbart vacker dag med sol och bygga scenografi och allt bara klaffar och lysröret, lysröret för tusan! Glömma bort att äta och sen äta och sen tillbaka och sätta ljus och riggariggarigga och få ljud och allt blir så sjukt bra och sen köra bilen hem till Malmö och vara hemma alldeles för sent och ska upp alldeles för tidigt men OJ vilken bra dag! Fullkomligt, ja fullkomligt, FANTASTISK!
4. Gaffatejpen. Får en alldeles egen punkt. Fullkomligt, ja fullkomligt, fantastisk!

Kreativiteten har flödat och humöret och vädret har varit på topp. Det har varit så fint. Dagar som idag...
Fullkomligt, ja fullkomligt, FANTASTISKA!

Nu är det vecka 42.
42.
42.
42.

- Hej, det är Linnea, din förlorade vän.
- Vem sa du?
- Linnea? Du vet, rött hår, ring i näsan?
- Ahaa, jag tyckte jag kände igen rösten.
- Ringer det en klocka där någonstans i bakhuvudet?
- Ja, jag tror jag vet vem du är.

Så kan ett samtal vänner emellan låta.
Jag insåg idag att jag inte haft en enda ledig dag på fyra veckor.
Inte en enda ledig dag.
Inte en enda.
Ledig.
Dag.

Nu ljög jag visst. För jag var ju ledig när jag var hemma hos mamma och pappa för några veckor sen. Det var najs. Och det var ledigt. Mycket ledigt. Men i övrigt. Inget ledigt. Och nu ska jag åka till Lund. Igen.
Tjarrå.

Höstvisa av Tove Jansson

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om allt man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr'n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hitta vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska...

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre nu än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska...

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste för första gången?
Nej, men vi skickar fortfarande sms på varandras födelsedagar. Det ni.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Öh, ja?

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Jag kan inte minnas att några vitaminer varit inblandade i mitt liv när jag var liten. Förutom i frukt och grönsaksform då, men det gills väl inte?

4. Vad åt du senast?
Clementin. Satsumas om man ska vara petig. Det enda som behövs för en fungerande vardag. Minst tio om dagen.

5. Har du fått någon komplimang i dag?
Ja. I form av teaterpepp.

6. Har du varit med i en rättegång?
Japp, jag har vittnat.

7. Är du polare med grannarna?
Polare? Nej. Försöker hålla god stämning? Ja.

8. Vilka språk pratar din mamma?
Jag skulle tro svenska och engelska.

9. Vilka länder har du bott i?
Sverige.

10. Senaste piercingen?
Senaste och enda i nosen när jag var aderton.

11. När åkte du senast bil i mer än 15 minuter?
När vi åkte på vår sydskåneroadtrip någon gång i september.  Men jag skall köra i fyra timmar på fredag. Ensam. Det skall bli ball. Inte.

12. Gay?
Inte jag men andra.

13. Har du däckat/spytt för att du har druckit?
Jepp.

14. Har du äggat någon?
Vau ei dei? Det skulle jag inte tro.

15. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Eh, nej.

16 finns inte.
Ok.

17. Har du varit på stranden?
Jag är stranden.

18. Har du haft en stalker?
Det tror jag inte.

19. Minns du din/dina musiklärares namn?
Anita och Olof på låg- och mellanstadiet. Pia och Daniel på högstadiet. Pia igen på gymnasiet. Och någon annan som jag inte kommer ihåg namnet på. Biggan på folkhögskolan. Fina, fina Biggan!

20. Hur bra är din syn?
Mycket obra.

21. Har du varit på ett party?
Ett "party"? Kanske när jag var tolv. Men en och annan fest har man väl närvarat vid.

22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Tja, det beror på. Pigghaj skulle väl vara okej, men om det var vithaj skulle jag vilja sitta inne i en bur.

23. Vad skulle du säga om jag sa att jag är kär i din bror?
Och vem är du?

24. Har du varit utomlands?
Ja. Faktum är att jag är utomlands flera gånger i veckan.

25. Har du sett din bästa vän naken?
Öh, ja?

26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Alla är fina på sitt sätt.

27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan på grund av slagsmål?
Öh, ja? Men det skulle å andra sidan vara väldigt osannolikt att det överhuvudtaget skulle ske. Men det är en skrattretande tanke. Linnea slår ner bibliotikarien inne på SoL-centrum för att... För att... Ja, men för att!

28. Var är dina syskon just nu?
Den ena brodern är väl hemma i Staffanstorp antar jag och den andra skulle jag gissa befinner sig i Ugglarp.

29. Vad är den senaste drömmen som du minns?
Den är hemlig. Men drömmen som jag minns innan det minns jag för att Linn ringde och väckte mig och det var det första jag sa: "Jag drömde att jag fick vara med i en Norénpjäs, jag och Sara hade vunnit något så vi fick välja varsin pjäs att vara med i, Hamlet och en annan, Sara valde Hamlet och jag valde den andra."

30. Vem ringde dig senast?
Fanny. 

31. Vilken tid gick du upp i morse?
Tio kanske.

32. Vad ska du göra i helgen?
Ska gå på begravning. Sedan repareparepa.

33. Vad står det i det fjärde sms:et i din inkorg?
"Hej på er kära skådespelare! Jag jobbar hela dagen imorgon , så det vore toppenbra (höll på att bli "porrenbra") om vi kunde ha kvällsrep? Hoppas det funkar, ta hand om er idag! Jag är jävligt stolt över er. :) Kram."

34. När var du riktigt sjuk senast?
När jag hade den där mässlingsthingsgrejsemojsen. Eller om det var en släng av syfilis?

35. Vilken kändis tog du på senast?
Det skulle väl vara den där Denison Witmer då.

36. Vad finns i din backficka?
En snygg röv. Moahahaha. Eller ja.

37. Har du färglinser?
Jag har helt vanliga genomskinliga linser.

38. Vad gjorde du klockan två i natt?
Kanske sov, kanske var vaken. Vet inte så noga nuförtiden. Det är liksom ingen skillnad.

39. Vad är det första du gör på morgonen?
Vaknar. Eller egentligen är det ju att sova. Sen vaknar jag. Om det inte redan är dag när jag vaknar, vill säga.

40. Vad ska du göra efter det här?
Gå och lägga mig.

Gnatt.

www.lundsstudentteater.se

gå in där och klicka er vidare till 99.7.
Köp sen biljetter och KOM!

Det finns många saker med Bilka som inte är bra.
Men, det finns saker med Bilka som är bra.
Pengarna.
VagtLars.
Att de spelar Ray LaMontagne hela tiden på radion.
Men det allra bästa med Bilka är att det kan bli så bra som idag.
Vernissagevinet på perrongen.
Ölen på dendärpubendärdeintevilleattviskullevarakvar.
Och promenaden hem.
Och hur hemskt livet än känns ibland kan det bara vara så bra att det faktiskt känns bra bara på grund av det.

(Och det att Pia sa att jag var en av de bättre till att snakke dansk, fastän jag bara jag jobbat där sen augusti.)

Ibland känns saker och ting fjantiga och roliga.
Ibland känns saker och ting inte alls fjantiga och roliga.
Idag skulle jag till exempel helst vilja radera det förra heppinlägget för att det var fjantigt och idag känns det inte alls roligt.
Men.
Det tillhör ju historien och historien kan man ju inte radera.
Så det får ligga kvar.
Trots att det var fjantigt och tråkigt.
Nu ska jag fortsätta vara glad över att Linn är här!

Ibland när vi tröttnar på att repa försöker vi oss på lite "akrobatik" istället:

Ibland går det inte så bra.


Ibland går det bättre.


Och ibland halkar man bara helt enkelt av.

LISA: Jag visste det!
ERIK: Lägg av!
LISA: Vadå lägg av?
ERIK: Lägg av.
LISA: Lyssnar du på vad jag säger?!

Så står det i manus. När man får hjälp av sin pojkvän att repa text är det en fördel om man är i samma rum och kan se menande blickar och nickar och nekanden, i alla fall om man inte är riktigt säker på vem som ska säga vad och om pojkvännen håller i manuset och samtidigt ska läsa ERIKs repliker samt suffa. Då blir det mer såhär:

LINNEA: Jag visste det!
HENNING: Lägg av!
LINNEA: ?
HENNING: "Vadå lägg av?"
LINNEA: Vadå lägg av?
HENNING: Lägg av.
LINNEA: Vadå lägg av lägg av?
HENNING: Lägg av.
LINNEA: Vadå lägg av lägg av..? Lägg av?
HENNING: "Lyssnar du på vad jag säger?"
LINNEA: VEM ÄR DET SOM PRATAR MED MIG NU?!

Jag brukar kalla det organiserat kaos alternativt kreativt kaos.

Skrivbord 1.


Skrivbord 2.


Men hur tusan ska jag hitta någon inspiration i den här röran?