2005- ett år, ett liv, en epok. Haha!

Nu är det dags för den traditionella utvärderingen av året som gått. Almanackan plockas fram för att hjälpa minnet. Annars är jag ingen sån som minns. Folk kan säga "Kommer du ihåg när vi gjorde det och det?" Nej, det gör jag oftast inte. Det är jävligt synd. Jag måste börja komma ihåg mer.

(Klicka på bilderna om ni vill se dom större.)

Januari: Började med min 20:e födelsedag och en stor fest tillsammans med Niklas. Det var jävligt kul och bra. Den bästa födelsedagen ever. Annars gillar jag inte så mycket att fylla år men det var bra. Räkmacka till frukost, smörgåstårta och hela familjen på besök och finfin tårta till efterrätt och Einar (farmors sambo) åt massvis fastän hela han var fylld av cancer och snart skulle dö, men det visste vi inte då, och sedan fest på kvällen. Det var såå bra. Jättebra var det.
Januari fortsatte med misslyckat prov till scenskolan. Det gick inte bra. Kändes inte bra. Därför kändes det så mycket bättre när det inte gick.
Henning fyllde 23, jag minns inte vad vi gjorde då. Men hans föräldrar var på besök och min bror från Staffanstorp och jag hade bakat misslyckad kladdkaka. Antagligen festade vi på kvällen eftersom han fyllde år på en lördag.

hemmave

Februari: Jag var hemma när farmor fyllde 78 och vi var där och käkade smörgåstårta men det var inget kul för Einar var så sjuk. Vi hade stagefighting i skolan och jag hade sportlov och blev jävligt full med Sanna och Emma och Hanna. Jag var på auskultation på Hipp och kollade när dom repade till Don Juan, en riktig fispjäs visade det sig senare. Hennings farmor dog. Det var jobbigt.

Mars: Fram och tillbaka till Falkenberg och tandläkaren för att få en ny fin tand, men som var fel hela tiden. Vi var på Hennings farmors begravning. Påsklov var det också och det ser ut som om jag var väldigt lyrisk över att det blir varmare och varmare och en sak som jag faktiskt minns är att jag och Henning satt på balkongen i solen och drack kaffe i bara tröja och var lyckliga över att det var 5(!) grader. Huga, det låter kallt men det var såå skönt. Och fint och vi lyssnade på Håkan för det är sommar. Sen ser det ut som om vi drack öl mest hela tiden nästan varje dag på lovet och vi hade påskfest som var bra.
Einar dog och vi var på begravning. Igen. Tungt.

bleka i den sköna vårsolen

jag målar ägg på påskafton

April: I April kom Stina på besök och det var lika bra som alltid när man har att göra med Stina. Vi var även barnvakt i Staffanstorp. Resandet fram och tillbaka till Falkenberg fortsätter. Man kunde börja hänga i Folkets Park. Naajs. Vi repar barnteater och har turné med den och det var inte najs. Det hemskaste, tråkigaste och sämsta jag någonsin deltagit i. Det var inte kul nånstans.

Maj: Vi var på Hennings systers bröllop. Det var trevligt. Bast fyllde ett år. Vi åkte på linjeresa till Helsingör. Där bodde vi på vandrarhem drack hur mycket öl som helst och hade en hell of a good time. Vi hade utspark för tvåorna också och allt var väldigt bra. Vi var på väldigt bra föreställning om trafficking på scenskolan. Elin och Erik hade monologen på skolan. Den var skitbra. Tvåorna har avslutningsfest på Panora.

1 maj

Juni: Gick på "utbildning" på Bertevägen, som är ett handikappsboende, där jag skulle jobba hela sommaren. Åkte till Hultsfred som som festival var mycket sämre än Roskilde men sällskapet gjorde det till den bästa festivalen. Man skall inte bli magsjuk på festival dock, det förstör mycket. Undvik det. Blev såklart apförkyld när jag kom hem. Gick bredvid på Bertevägen.

henning och bäcker vid turning torso

Juli: Började jobba på Bertevägen, det var supersoft och najs men jag missade ju allt vad varma dagar på stranden hette för jag lyckades pricka in jobb alla dagar när det var som varmast. Däremot hade jag Klubb Cowboy på helgerna  att se fram mot.  Utan klubben och Cowboyfestivalen och Cowboyfolket hade denna sommaren inte varit något. Nu är den bra! Eller, den är framför allt: Cowboy! Annars jobb, jobb, jobb.

min darling på cowboyfestivalen

Augusti: Jobb och snart åter till Malmö. Malmöfestivalen som var en riktig höjdare i år! Så många bra band och så många bra vänner och så många bra kvällar med vin på mölleplatsen och fy vad det var braaa! Jag började även tvåan på ÖG.

malmöfestivalen, och det är inte cider i plastflaskan

September: Enligt min almanacka hände ingenting i September. Så antagligen hände inget intressant.

Oktober: Likadant.

November: Vi höll på med längre övningsscener. Jag, Sofia och Sara gjorde en bit ur Nattorienterarna av Kristina Lugn. Det var defintivt det bästa som hänt i teaterväg på hela hösten. Det var såå jävla kul och blev såå jävla bra. Kul kul kul var det och ibland blir man påmind om varför det här är det är det bästa man vet. Elin och Rory kom på besök, det var skitbra!

när man vilar med sin bästa vän

December:  Arbetade med elementen jord, eld, luft och vatten i skolan. Mycket fysiskt och ibland psykiskt påfrestande för vissa men kul och lärorikt.  Repat inför scenskoleprovet.  Varit med i en pytteliten roll i treornas "I väntan på Godot". December som ska vara grå och tråkig har istället varit fylld av stress och roliga grejer att göra hela tiden. I like, men ibland kokar jag verkligen över när det blir för mycket att tänka på. Julshopping och rimstuga och åka hem och fira jul och allt gick fortfort och man hann knappt med att njuuuta alls och när vi kom hem dödssjuk katt och nu är vi här. I dag. Sista dagen på året. Väderrapporterna höll vad de lovade för nu snöar det minsann igen!

Det här året kan försvinna in bland de många för särskilt storslaget har det ju inte varit men på det stora hela har det varit bra. Och nästa år skall bli storslaget det skall jag se till och det kan få bli mitt löfte.
Jag avger inga nyårslöften och jag har inga planer. Jag har drömmar men man kan aldrig vara säker på att de slår in. Men det skall bli spännande att återigen kastas ut i verkligheten (efter vårterminen) och tvingas hitta på något att göra, träffa folk att lära känna och att överleva! Och framför allt ha roligt! Det skall jag se till att ha. Nu är det dags igen! Ta mej fan!

Gott nytt år på er allihop!

önskar

jag


Konstaterande.

De här personerna saknar jag mycket just nu. Utan inbördes ordning.
Elin
Sofia
Teo
Christian
Sara
Sam
Chris
Mamma

Jag och Henning har satt ihop morgondagens meny. Det blir till att fira nyår hemma eftersom Bast har varit sjuk. Vi har dock köpt varsin vinflaska (kan inte dela på vin eftersom jag bara dricker vitt och Henning rött) och varsin flaska bubbelvin. Naaajs.
Vi ska äta toast med avokadoröra till förrätt, bakad potatis och stekta grönsaker och haloumiost och tzatsiki till huvudärätt och fruktsallad med vit chokladgrädde till efterätt. Till det, var sin flaska vin. Hehe. Jag vet, det låter seriöst men vi får se vad vi orkar. Fast med vinet lät det mindre seriöst.
Men, allvarligt, även om vi skulle på jättekul fest på mejeriet i Lund från början så gör det mig inget att vara hemma. Jag tycker oftast att nyårsaftnar blir ett enda stort antiklimax (vad är det egentligen man vill ska hända liksom?) och ett enda stort ´se upp för raketer´ liksom. Här har man fått se upp för raketer i en hel månad snart och det eskalerar i ett enda jätte-se-upp-för-raketer på nyårsafton och jag hatar det. Jag har alltid varit rädd för saker som smäller och brinner.

Ikväll blir det inte Sofia och My och KB som jag hade velat mycket för jag är bakis och trött och har sjuk katt utan det blir grönsaker med dipp för det blev det inte förra gången jag skrev att det skulle bli det. Och Kopps på ettan och läsk och kanske kanske varm choklad med grädde om vi orkar. Jag har trots allt druckit läsk hela dagen. Jag vet, det låter onyttigt, men jag är faktiskt bakis. Och som bakfull har man vissa rättigheter. Snart börjar den vanliga och nyttiga dieten. Snart, snaaart. Bara min födelsedag. Bara Sofias födelsedag. Bara Hennings födelsedag osv. osv. men seeen. Jag lovar.


Hej mitt vinterland!

På bussen till stan så träffade jag en snubbe från Irak. Det första han sa till mig var "How can you live here?!", han hade kommit till Sverige för två veckor sedan och hade aldrig sett snö förr i hela sitt liv.
Jag försökte förklara för honom att skåningarna nog var lika chockade som han och att det var ganska ovanligt med så här mycket snö här nere. För så måste det ju vara. Jag menar, alla verkar stå som handfallna. Det är inga barn ute och leker, antagligen för att de inte har några kläder som är gjorde för det här vädret. Tragiskt. Hade jag varit liten hade jag lätt varit ute i snön vid det här laget och när jag gick hem från bussen innan bara längtade jag efter en pulka och en backe!
Och vägarna är helt igensnöade fastän det är mitt i stan och man ser plogbilar åka fram och tillbaka på Ystadvägen men man ser dom aldrig ploga! "Vad är det som händer? Det kommer nåt vitt från himlen!" Kan man se dom tänka. (Ursäkta mina "fördomar" mot skånsk väghållning och skånska trafikanter vid vinterväglag men detta har uppkommit efter att förra blivit insnöad, eller utsnöad kanske man ska säg, i Östra Grevie för att bussarna slutade gå när det började snöa. Så farligt var det faktiskt inte. Även från det att jag stod och väntade på bussen i fem minuter och det inträffade två krockar i den korsningen och ett flertal cyklister välte. Som sagt, vad är det egentligen för vitt på marken?)

Killen från Irak var elektriker och hoppades på jobb så fort han skaffat sig svenskt personnummer eller vad det är för nummer man skall ha för att få arbeta här. Samtidigt som han berättade det tänkte jag "Stackars sate, du kommer inte alls att få några jobb här och ingen kommer att uppskatta din kompetens och du kommer hamna i en falafelkiosk eller pizzeria eller nåt litet livs precis som alla andra högutbildade nysvenskar här, för här släpper vi inte in nån även om det är läkarbrist och allt vad det är och särskilt inte du som inte kan svenska."  Så jävla tragiskt och sant är det.

För övrigt är Bast mycket friskare idag och vi har kört ut till djursjukhuset för att köpa asdyr mat (285 spänn!) som är bra för magen och vi har även talat med Augria Djeurforsakring och ska skaffa en såndäringa forsakring.

Jag har också shoppat för alldeles för mycket pengar och alldeles för mycket onödigt. Dvs. inga vinterskor men dock två kjolar med mera.

Det luktar ju inte hallon precis?

Katten är sjuk men har inte feber och är inte för kall och hur man tar tempen på en katt kan ni ju försöka lista ut och vi tvättar och jag måste duscha och här är en alldeles förfärligt hemsk bild av en sjuk katt som blir vattnad.
sjukkatt
På sidan för jag vet inte hur man snurrar den.
Men tack och lov att det finns såna där plastsprutor som man kan spruta in både det ena och det andra med i kattstackaren. Så som vatten. Även paraffinolja och kokt mald torsk. Inte ens jag äter torsk med tanke på urfiskningen, men är man sjuk så är man. Och nu hojtar husse om att hon är på lådan och jippi säger vi då men fan vad det stinker. Usch, vi låter ju som ett par småbarnsföräldrar. Herrejisses.
Låt katten klara sig. Då lovar jag att jag fixar en Augria Djeurforsakring det första jag gör imorrn.

Ikväll blir det morötter och gurka med oniondipp. Nya favoriten. Undrar förresten hur mycket sockerberoende man dragit på sig när man varit hemma över julen?

Inget som är kul.

Bast är sjuk. (Katten.) Försöker hålla liv i henne med hjälp av vatten i spruta och kokt fisk i spruta. Och Paraffinolja i spruta. Och microlax. Inget kul. Det skulle kosta oss 670 spänn att åka till djursjukhuset och sedan 2000 kronor per dygn om det är förstoppning vill säga. Annars kostar alla undersökningar och annat shite ännu mer. Och det är omöjligt. Får inga pengar i december. Vad dumdumdum man har varit som inte skaffat försäkring till henne. Överlever hon gör vi det på studs. Man känner sig som en dåligdåligdålig matte och känner man så här för en katt vill jag aldrig skaffa barn. Fast dom får iaf åka gratis till sjukhuset. Matt och trött är jag och inget har jag sovit i natt och knappt ätit och jag som skulle shoppa idag men har ingen lust och dom pengarna + mer pengar som inte finns behövs antagligen till djursjukhuset imorrn. Suck.

Och Daniel och Jean flyttar till Kina och jag avskyr att säga hejdå så jag sa mest hej vi syns i kina. Suck.

Inget som är kul. Och tänk om allt inte varit så här då hade jag älskat vädret och myst och shoppat och druckit varm choklad och haft det jävligt bra å tyckt att pianot passade alldeles förträffligt där framför fönstret och varit glad åt alla julklappar och allt som vi fått och det är snart nyår och födelsedag och hej men nu är det bara skit.

Skit.

Ursäktande.

Det blir lite si sådär med inlägg när man är hemma hos päronen. I vilket fall som helst ska jag ta mig till Malmö idag. Såå, skönt. Henning är redan hemma snart men jag får snällt vänta på storebror med familj som ska komma och "fira jul" med oss idag. Dom klarade sig från kräksjukan och allt så nu är de välkomna. Jag fick en släng av kräksjukan igår men det berodde på något helt annat än bakterier om man säger så. Juldagen var livad. Jag får berätta mer när jag kommer hem till hemmets lugna vrå. Nu får det bli frukost. Hmm, vad? Kanske macka med skinka å rödbetssallad?

23.30

Klockan är alltså halv tolv dan före dopparedagen och vi är färdiga! Julskinka färdig, gröten kokt, granen kattsäkrad med ståltråd mellan toppen och taket och klädd, det är städat och pyntat och färdigt! I vanliga fall brukar jag i vredesmod åka någonstans på kvällen för att komma tillbaka till ett ännu större kaos och sedan, även i vredesmod, lägga mig och vakna upp till ett perfekt utstyrt hem. Alltid lika fint. Men, nu är det färdigt och alla är glada och hitkomna och morbror bannade mig för att jag inte provsmakat hans knäck än, så det får jag göra nu.
Så det känns som något jag missat nu. Det ska vara stökigt när jag går och lägger mig och perfekt när jag vaknar. Men det är trots allt ganska skönt att slippa oroa sig, och, jag och mamma har hållt på sen tolv idag. Farmor ringde klockan tio och sa "När kommer du? Jag har massor av saker till dig att göra!" och lät glad i hågen. "Jaha, tack då." Tänkte jag och åkte dit och klädde granen och sen åkte vi och tände ljus på gravarna och sedan åkte vi och handlade. Och det var jättemysigt. 
Sen åkte jag hem och jag och mamma satte igång och sen åkte jag till mina älsklingar i Glommen och käkade och sen åkte jag hem och klädde granen med en av morbrorna och nu hörde jag att första kulan åkte i golvet. Måste springa och rädda den från lekfulla klor. (Men, jag var smart och satte IKEAkulorna längst ner.) 
Nu längtar jag efter ´O Helga Natt´ som brukade spelas klockan ett natten till julafton förr, men nu är han död. The times they are a´changin. 
God Jul alla mina älskade och även alla andra!
Och ni som har försökt ringa mig får ringa vanligt för min mobil har gett upp. 
Nu är klockan tjugo i tolv och det är snart julafton. Ha en underbar jul!
 

Heading home for Christmas.

Vaknade på ett fantastiskt underbart humör, med julstämning. Tände ljus och satte på Absolute Christmas (töntigt, jag veeet, men kan inte låta bli) och käkade frukost. Henning försökte verkligen låtsas att han också tyckte det var mysigt. "Ansträng dig lite" sa jag, "Det gör jag!" sa han. Han älskar inte julen som jag.
Nu är allt klart för hemfärd.
Packat, låst balkongdörrar, vattnat blommor, diskat, klippt klor på katt vilket resulterade i en före detta brun tröja, numer angoramelerad. Diskat, slängt skräp. Hämtat upp kattbur. Nu är det bara tömma å göra rent kattlådan som är kvar, men det tar jag precis innan vi sticker i fall kattstackaren skulle bli nödig.
Henning är å hämtar sin banjo som kommit idag, kul! Väntar även på Sanna som också ska hem till Falkenberg. Sen ska vi bara hämta upp en kvarvarnde julklapp och sen åker vi norrut! Typiskt bara att snön som varit där har försvunnit lagon till vi kommer upp. Men ändå. Blå himmel räcker långt.
Jul, jul strålande jul!

1:a på sötislistan.

SnyggingSofia
S öt och snygg
O slagbar
F antastiskt fin
I nte dum alls
A lltid min älskling

I love you baby! Kommer att sakna dig skiiiitmycket! Men vi kommer snart hem igen, några dagar innan nyår.



Jag är en fegis.

Henning ringde innan för att kolla om det var OK att han drack nåt glas vin på jobbet innan han åkte hem för jullov. Det kan ju tyckas märkligt att han ringde och frågade om det var OK, men det var för att det skulle innebära att jag kör bilen, som vi ska hämta i Staffanstorp idag, hem till Malmö. Ja sa jag. Det är OK. Herregud. Jag blev helt nervös, men nån gång ska ju vara den första man kör i storstad. Trots det, skall det faktiskt bli väldigt spännande och kul. Men hur kan man låta folk öva "stadstrafik" i Falkenberg? Herregud, man kunde väl i alla fall åkt till Halmstad? Där har dom i alla fall rödljus. Ungefär.
Men, det jag är mest nervös över är parkeringen. Jag har fickparkerat två gånger i mitt liv och båda gångerna på körskolan under handledning av körskoleläraren, självklart gick det bra. Men nu? Gammal SAAB. Hjälp.
Men tack o lov ändå att vi har bil att köra hem med, för berget av saker i hallen att frakta hem växer sig bara större och större.

Jag kom på att jag ljög. Jag har visst kört bil i Malmö förut. Till Malmö. Men då var jag 18 år och modig och Henning bodde på ett annat ställe i stan som var betydligt lättare att komma till från motorvägen. Inga läskiga inre och yttre ringvägar där inte!


Vintersolstånd!

För att piffa upp tillvaron lite för er alla tänkte jag passa på att berätta att idag är "natten" 17 timmar lång och fem minuter här i skåne. Ja, det är väl inte särskilt uppiggande antar jag, men däremot det faktumet att det är så lång den blir, imorgon blir det ljusare! (Om man inte väljer att åka upp till Halland imorgon och fira jul förstås, då missar man ju de där minuterna som kommer tillbaka här. Damn.) Idag är det alltså vintersolstånd! Jag blev så glad så jag höll på att börja gråta, inte riktigt, men ändå! För är det nånting jag inte tycker om så är det mörker. Tacka någon för kitchiga lampor som lyser upp tillvaron i mörkaste december. Och januari. Och februari. Fast då är det bara mörkt för då är julen över. Får man överleva bäst man vill till maj.


Jag- en nörd.

I går var vi på en liten pub som heter Vinylbaren här i Malmö, det är KB´s pubavdelning liksom. Den är i storlek med ungefär Cowboyklubben, ni som vet. Vi var där för att Mange, en av kockarna i skolan skulle spela. Så vi satt där, ett gäng, å drack lite glögg å lite öl å så kommer det in en snubbe. "Han ser ut som en kändis" säger jag. "Ja, det är Howlin´Pelle" säger Henning. Haha. Ballt. Jag samlar ju på kändisar. Och han är ju trots allt frontfigur i Sveriges största rockband. Som jag ju inte gillar. Men ändå. (Det var förresten en snubbe från Cardigans som spelade skivor.) Nåväl, jag gillar ju inte The Hives men blev ändå lite upphetsad och tänkte att jag skulle sms:a nån om det. Jag sms:ade Sanna. Och fick tillbaka "Fuck Howlin Pelle. Jag hatar The HIves." Detta alltså från bruden som hetsat upp sig för att hon sett Gonza Blatteskånska ute på stan häromdagen. Haha. Fuck Advance Patrol, säger jag.

Narkolepsi.

I lördags, första lediga dagen, sov jag i princip hela tiden. Efter att i flera veckor absolut inte ha sovit på dagen och knappt på natten somnade jag så fort jag la mig ned. Jag brukar i vabnliga fall ha svårt att somna på dagen, hur trött jag än är. Men denna dag tror jag att jag somnade en sex, sju gånger. Helt galet. Och ändå kunde jag gå å lägga mig halv tolv och sova hela natten utan problem ända till halv elva. Jag måste ha varit väldigt trött. Nu är jag mest rastlös- imorse vaknade jag nämligen halv nio och kunde inte somna om, helt galet! Hallå, det är ändå Linnea vi snackar om. Jag fick hämta tidningen och läsa i sängen och sedan försöka sova igen, men det gick liksom inte. Så nu sitter jag här, har gett upp sova-försöken.
Men det är lika bra. Måste duscha, käka lunch, ut å shoppa julklappar, träffa Henning, till stationen osv. Det finns saker att göra. Det är bara nu jag är rastlös. Måste käka lunch innan jag drar annars dör jag ute på stan.

4e advent.

Jag brände mig på den supervarma ugnsformen innan. Då sa Danne "Bränd hjärna gör kroppen ont." Typ.
Nej förresten, han sa: "Är huvudet dumt får kroppen lida." Tack för den.

Imorrn ska jag shoppa julklappar. Har shoppat en idag. 1 down, typ femtitusen to go.

Ska låna brorsans bil hem också, det är najs. Man vill helst inte åka tåg med trettitusen julklappar i påse och en lidande illvrålande katt i bur. Jag menar, ni som känner oss, Bast är pratglad i vanliga fall.
Vi pratades vid innan (bror2 och jag alltså) idag, då sa jag att vi var tvugna/tvungna (hur fan stavas det egentligen, inget alternativ ser rätt ut) att köpa biljetter idag, annars skulle vi nog inte få åka hem. Jaha, sa han- sen ringde han igen efter några timmar, när vi köpt biljetter, för att låna ut bilen, haha. Men, jag åker till stationen imorrn och avbokar dom. Det får fan vara värt det. Slippa lidande katt i bur är värt en 30 förlorade spänn. I bilen är det bara vi som hör henne skrika och vi vet ju trots allt att hon kommer att överleva.

Jämställdhet?

Jag ligger på soffan och slötittar på TV. Henning sitter i fåtöljen och gör det samma.
Jag: Oj, fan. Henning, kan du hämta mina P-piller?
Han: (Lång tvekan) Hmm... Vad får jag för det då?
Jag: Inga barn.
Han: Fair Enough.
Henning går och hämtar dom och går sedan och lägger tillbaka dom. Man måste upprätthålla en viss jämlikhet i förhållandet. Även när det kommer till saker som inte alltid är självklara. Till exempel är det ju såklart inte bara mitt ansvar att resa mig upp från tv-soffan för att ta dom. Vi lever i ett underbart jämlikt förhållande.
Haha. Makt.

Slut. Over and out. Finito. (Fast bara till den 9e januari)

Ja. Det var avslutning igår. En herrans massa tid har tillbringats i kyrkan på senaste. Eftersom dramalinjen står för underhållningen. Jag fick höra att jag såg så gudsfruktig ut när vi stod i kören bakom prästen, fastän jag i själva verket undrade vad fan han snackade om?!

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inget jag måste göra. Jo, jag måste köpa julklappar men det känns inte jobbigt. Jag ska ju ändå vara hemma i Malmö till den 22a och Henning jobbar hela tiden. Så då kan jag passa på att shoppa, rimma och slå in. Ingen får slå in mina julklappar. Då blir det ju inget roligt kvar att göra. Jag gör världens bästa längsta rim också. Men ingen annan rimmar. Det känns ouppskattat på nåt vis. Mamma rimmar lite.
Jag har fått 3 julkort. Bara 13 kvar då om man ska vara petnoga.

Men, det är lördag. Jag är lite lagom bakfull. Jag har inga planer. Det är skönt och det borde vara det bästa som kan hända och det är det antagligen också. Scenproverna färdiga (tja, de ska ju finslipas och gås igenom igen å igen å igen men de är lagda iaf), inga mer föreställningar att köra, inga "julshower" att göra, inga inga måsten alls och när jag tänker efter är det så jävla gött!

Men, jag har tagit ett beslut idag, i fråga om rastlöshet. Idag skall jag kosta på mig en korsordstidning!

Yeah!

Nu överger jag er för läsk, Alladinkartong och aftonbladet- det ska va gött å leva! (Annars kan det kvetta.)

Natacha Peyre.

Kolla in det här!

http://www.aftonbladet.se/atv/player.html?catID=2672&clipID=4939

Allvarligt talat. Försöker hon sjunga nåt själv, över huvudtaget?
"Jag vill inte att folk ska fokusera så mycket på mina tuttar" Näe, inte alls!
"Jag förstår inte varför folk tar mig som en bimbo?"
Herregud, "videon" är ju förihelvete som att läsa Playboy eller Moore.

Herregud. Flicka lilla. Har du ingen som helst integritet?

När jag blir rik ska jag. Egovarianten.

Köpa ett asdyrt gymkort med personlig tränare så jag blir tvungen att träna.
Köpa kräftstjärtar varje dag.
Köpa assnygga asdyra jeans enbart för eget välbefinnande.
Köpa najs dyr lägenhet mitticity.
Som ska stiga i värde så jag kan köpa najs dyrt hus vid havet och skånska rapsfält alt. i bohusländsk skärgård.
Köpa korsordstidningar oftare.

Men nu ska jag mest koncentrera mig på de fattiga och dom som har krig och köpa så många Aluma (hemlösas tidning) jag kan i julruschen med en femtiolapp och strunta i växeln.



Varulv.

Mamma knäckte nöten. Det är fullmåne. Det är ju därför jag är på så dåligt humör.
Tänkte på det igår när jag gick hem från bussen. "Nu är det snart fullmåne, tänk om man faktiskt blir sådär konstig å på dåligt humör som mamma alltid säger att man blir. Och som man tror man blir eller blir fast man tror att man bara inbillar sig. Men nä, det är ju bara en skröna."  Men, det är så det är. Fullmåne makes you nuts.

Bast är som klibarast när man sitter framför datorn. Hon skall alltid ligga och bli kliad här. Aldrig annars. Och ingen annanstans och särskilt inte om man själv känner för att mysa lite med katten. Undrar om det beror på att man är fokuserad på något helt annat och då just då vill hon ha all uppmärksamhet. Fast det är klart, det är ju det som är det roliga, att försöka få uppmärksamheten när man har minst chans till det. Annars är det ju ingen sport?

En mörk decemberdag.

Ibland kan man vara lite sorgsen. Det kan vara för att man har dåligt med pengar. Det kan vara för att golvet i Dramahuset blivit förstört efter att dummisar haft fest utan att fråga. Det kan också vara för att dom sprängt en av våra högtalare. Det kan även vara för att människor som man tycker om bryter upp och blir ledsna och ledsna vänner blir man ibland sorgsen av. Det kan vara stress och prestationsångest. Det kan vara för att ens ena bror sålt en kamera som man själv skulle köpa till ens andra bror. Det kan vara att man inte har råd att gå ut och dricka öl med sina söta klasskamrater men då får man skylla sig själv för att man drack öl i går i stället.

Men när man är ledsen, eller om man är det, är det bra att ha fina vänner som klipper ut dikter till en från Postis i Sydsvenskan. Denna fick jag av Bibbi idag. Den kan man tänka på om man är sorgsen.

Jag vill till KIna
men min mössa måste tina.
Men jag är för ung
räknas det om man är tung?
Inte för att jag är det
men jag kan ju börja besöka Burger King
Förändrar det någonting?

Den var skriven av Laura*
Man kan även gå in på den här roliga sidan och skratta lite.
www.oioioi.se


3e advent in da house.

Sitter och lyssnar på MiniDiscen faktiskt. Märkligt. De batterierna vill man ju spara tills man sitter på en buss eller ett tåg oftast. Men det är så jävla bra ljus i mina hörlurar. Fast de kan man ju koppla in i datorn... Aja.


Choose an artist (or band) and answer only in song TITLES by that artist: Beck
 Are you male or female: Girl
Describe yourself: Girl Dreams
How do some people feel about you: Lord Only Knows / Jack-Ass
How do you feel about yourself: Guess I´m Doing Fine
Describe your ex girl/boyfriend: Nobody´s Fault But My Own
Describe where you want to be: Where I´ts At
Describe what you want to be: Nitemare Hippy Girl
Describe what you want: Devils Haircut
Describe how you live: Truckdrivin Neighbors Downstairs
Describe how you love: Hell Yes
Share a few words of wisdom: I´ts All In Your Mind

Goodi Nighti.

Que Sera Sera. What ever will be, will be. Que Sera Sera.

Jag får be om ursäkt för föregående rubrik på inlägg. Jag ser själv hur extremt tråkigt det var. Haha. Dagen har varit bra. Ute på ÖG och sedan bara hemma hemma. Halv fem undrade jag och Henning när vi kunde gå å lägga oss. Är sjukt trött. Men det är ganska skönt trots allt. Och nattens sömn var... Jag har inte sovit så bra- ever! Tror jag.
Nu har jag huvudvärk och är trött och ska sitta och skratta åt folket på Nobelfesten som ser så sjuuukt uttråkade ut. Vet ni att man inte får gå å kissa på hela kvällen? Det är sjukt. Jag hade dött.
Jag tror inte att vi orkar gå å köpa nån thaimat sen. Inte hyra film heller för den delen. Bara äta godis. Dricka julmust. Läsa bok. Såå jääävla skönt.
Adios.


I väntan på vem? Godot. Men gåå dåå! Ha. Ehe. Eller inte.

Lämnade hemmet 07.45 imorse. Steg in genom dörren 20.45. All tid mellan dessa två klockslag har tillbringats ute på Östra Grevie Folkhögskola eller på en buss till och från ovan nämnda destination. Det är fredag. Det är inte precis vad man önskar sig av fredagar. Det känns som om jag precis kommit hem, har ätit två mackor. Druckit en kopp te. Inte orkat dricka den där efterlängtade och sparade ölen idag heller. Jag är så trött så jag kan dö. Ganska najs ändå. Men det är icke en säker biljett till god nattsömn. Om man kan somna alls vill säga. Jag är ganska dålig på att sova. På kvällen och natten alltså, på morgonen går det superfint.  Anyway. Ska snart gå och lägga mig igen, sova, gå upp och åka ut till ÖG igen vid tolv imorrn.
Men, jag känner mig trots allt lite viktig. Och det är allt en trevlig känsla.
Kanske kan det bli en öl eller två med snyggingarna i projektgruppen imorrnkväll så man får lite helgfeeling. Då kan jag ha min nya fina klänning.

Dagens citat.

Eftersom Sanna utnämnde det till det. Så jag får citera mig själv.

"Fem smålänningar sitter på en buss och har roligt. Det har alla andra också."



Det slog mig att jag inte ätit en enda lussebulle i år. Vi får baka när jag kommer hem den 22a. Min mamma bakar dom grymmaste lussebullarna i världshistorien. Det finns inga som slår dom.

Oinspirerad och ledsen av kraven och stressen.

Det kom en tant från MKB. Jag stod i hallen i stora gråa fula fleecebyxor, svart linne och stor ful stickad vit tröja. "Störs ni av något oväsen eller nåt?" Undrade hon. "Nej" ljög jag eftersom jag är rädd för mannen ovanför som skällde ut mig efter jag sagt till hans barn plus deras trettio kompisar att trapphuset inte var nån jävla lekstuga.  Men man kan börja oroas av att barnen i familjen (fyra stycken + två föräldrar i en trea(!)) går och lägger sig efter oss. Det är synd om dom.  Alla i den familjen utom pappan, han är ond.

Winnerbäck är perfekt en dag som denna. Stannade hemma pga diverse orsaker. Det här skrev jag men publicerade inte igår:

"Jag gick till skolan. Alldeles för sent insåg jag när ingen mer än jag var på bussen. Dessutom blev jag utskälld av busschauffören. "Varför går ni inte mot bussen när ni ser att den kommer istället för att bara stå å vänta?!" What? Jag kunde bara le och gå på. Jag hälsade inte. Det var hans fel. Jag hälsar alltid på busschaufförer annars. Men jag gissar att det inte bara var jag som hade en dålig dag.
Kom till skolan. Återigen låtsas att det är så jävla trevligt att se alla. Skoldag. Sedan repa scenprover med Nina. Ingen mat hade jag ätit. Klockan sex insåg jag att jag hade satt ihop ett ogenomförbart schema. Åkte hem. Fick andnöd och panik. Kan även bero på att jag inte ätit något. Andnöd ändå. Det ryker från huvudet och trycker på bröstet."

Inget är kul. Jag hinner inte: städa, diska, byta kattlådan, handla, umgås med vänner, umgås med pojkvän, ringa folk som ska ringas, bry mig om folk som ska brys om.

Så när jag fick andnöd igår beslöt jag mig för att inte gå till skolan. För en uppgift som ingen förstår är trots allt inte viktigare än: Föreställning, scenprover och mitt liv. Imorse när jag vaknade kom jag dock på en dålig sak med att jag stannat hemma. Vi skulle prata om slutproduktionen idag. Det har blivit krångligt och invecklat och folk har kallat det vuxenmobbing! Haha! Vuxenmobbing. För fan skärp er! Ibland kan man bara skratta åt att folk som är över tjugo allihop beter sig som treåringar.  Men man får ont i magen av det ändå. Jag hoppas att de andra håller ställningarna.

Torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag. Sen är det najs. Då kan man kanske låta julstämningen ta över igen och köpa julklappar och ha det bra. Till dess låter jag nog er slippa min klagovisa.

Fryser gör jag också. Och Henning är sjuk, fast på jobbet ändå. Buhu.

Mörker, mörker, mörker.

Mörker mörker mörker.
Jag tror allvarligt talat att jag håller på att bli deprimerad. Depressionen kom i morse klockan 07.45. Det var kolsvart ute och jag bestämde mig för att inte gå till skolan för jag har viktigare saker för mig. Till exempel vila upp mig inför de kommande veckornas totalt fullspäckade schema och jag är ingen sån som älskar att ha tusen bollar i luften. Därför går hjärnan och hjärtat på högvarv och det börjar lukta bränt.
Till exempel gör jag ett litet inhopp i projektgruppens "I väntan på Godot" (Ni som går i min klass eller på annat sätt kommer att närvara vid föreställningen och läser detta får inte dyfta ett ord om det här eftersom jag skall gå in med publiken och alltså låtsas att jag inte är med och därför blir det jobbigt om folk vet om det.) Och idag är den sista (nästan första) gången vi repar innan genrepet och jag kan inte texten. Dessutom måste jag skriva färdigt och skicka in ansökan till scenskolan i Göteborg. I  min almanacka är dagarna fullproppade från 8.30 till jag vet inte när varenda dag fram till den 16:e december. Och det har inte ens börjat än. Men det börjar i eftermiddag. Dessutom får jag extrem ångest och dåligt samvete när jag skippar skolan så jag vet inte varför jag gör det. Dessutom är det mörkt, kallt och jävligt och julklappsstatusen ligger fortfarande på noll. Men, mina fonder har ökat med 45 kronor. Alltid något.
Varde ljus! Någon?

In sweden we drink peoples beer.

Hahahaha. Sebastian. Så jävla tråkigt. Btw heter det inte peoples. Höhöhöhö.

Onödigt känslosam.

Ibalnd blir man väldigt känslig. Så där att man kan börja gråta för lite vad som helst. Jag tror att det kan ha att göra med menscykeln.
Innan när jag satt och käkade frukost och läste tidningen höll jag på att börja gråta när jag läste om de gamla som fått julmiddag och var så glada. Sen höll jag på att börja gråta när jag läste om Malmöbarnens egna julkalender som sitter på stadshuset! Herregud. Sen började jag nästan gråta när jag läste om att dom ska lägga ner nån operationsavdelning, i Simrishamn! Verkligen herregud. Då fick jag sluta läsa tidningen. Nu lyssnar jag på Damien Rice, det kanske också är fel musikval för tillfället?

Nu ska jag börja fundera på hur jag ska ta mig till skolan. Imorgon börjar vi öva på scenproverna. Tjo!