Some people call me the space cowboy.

Precis som F har någonting för judar, danskar och Tjechov (och gärna i kombination) har jag någonting för män i medelåldern som spelar gitarr och sjunger. (Tänk Stefan Sundström, tänk Lars Demian, tänk Dan Berglund.) Eller konstnärer för all del, eller tja kultursnubbar i största allmänhet (och här tänker vi polokrage, manchesterkavaj och skäggstubb). Vilket kan tyckas lite konstigt och dra lite åt Elektrakomplex-hållet, vilket ju inte alls stämmer eftersom jag har en fullständigt normal och väl fungerande relation till min far.
I alla fall.
Igår var vi på Inkonst. Holy lord vad glad jag är att jag besegrade tröttheten och gick dit.
Dan Berglund var helt fantastisk och oj vad fint och bra det var och oj vad jag ska ha en sån man när jag blir stor (det är bara att anpassa sig)! Efter två inapplåderingar kom han så in igen och spelade De mördades fria republik som jag hade önskat och det blev precis så som jag skrev om här. Lite dåligt go på allsången, men jag brölade med. Han hade i och för sig ändrat textraden "studera Marx och Lenin och förena er" till något mesigare men det var ändå såå bra och fint och fantastiskt och sen var jag helnöjd.
Så många gånger den låten har spelats och sjungits och vrålats sena nätter, mest med the good ol´Falkenbergscrew förstås men även här, ända sen jag hörde den julaftonen den sjätte juli 2002 och full och kär cyklade hem till Ugglarp på en morgontom och solig kustväg från Heberg.
Svårtoppat var det.
Därför lite hårdare för Tom Malmquist som jag hade sett mycket fram mot och som var bra och rolig men som spelade alldeles för få låtar. Då blev jag sur och gick hem.
Idag: Lund 10-14, Malmö C, Köpenhamn 15-21
Imorrn: Lund 10-16, Sedan la balland hela weekenden!
Så.
Jäkla.
Najs.
På tal om det pratade jag med modren när jag hade fem minuter över på tåget innan idag och hon klämde glatt ur sig:
"Ja, och så gör jag najs middag imorrnkväll!"
"HAHAHAHA! Vad SA du?!"
"Ja men... Du säger ju så?"
An A for effort.
Ho ho ja ja. Di gamle, di gamle.

Det finns många saker jag skulle kunna skriva om nu. Ett mycket litet urval:
1. Att jag gillar frukostmat (typ mackor, yoghurt, pålägg, te, kaffe)
2. Om hur trött jag är (Malmö-Lund-Malmö-Köpenhamn ger inte mycket tid till liv och om hur man måste ringa och väcka sina vänner när man kommer hem från jobbet om man vill prata med dom överhuvudtaget)
3. Om hur man alltid blir sugen på öl när man är i danmark.

Jag försöker göra en sammanfattning istället som i sin tur leder fram till det ämne jag valt att skriva om: Hemlängtan.

Jag sitter alltså i skrivande stund och äter frukostmat till kvällsmat. Det vill säga macka, te, yoghurt med müsli och är trött eftersom jag precis har kommit hem från jobb och mest repar, jobbar och någonstans försöker kommer ihåg att jag läser Teatervetenskap C på heltid. När man är trött eftersom man reparjobbarpluggarreparjobbarpluggar så börjar man längta hem. Och man börjar längta hem ännu mer när ens kära mor nästan tar till gråten när  man pratar om hur längesen jag var hemma hos  mammapappa och verkligen hälsade på men allra mest börjar man längta hem när man inser att man inte alls kommer kunna åka hem förrän spelperioden är över och efter det är det repa inför scenprover som gäller och ja, sen är det jul.
Därför blev jag så himla glad när jag insåg att jag är helt ledig i helgen. Min almanacka var tom. Jag tänkte en stund att det ju är najs att vara ledig och hemma i Malmö också och träffa vänner och ja, bli full, men då är det ju just det att man ändå bara träffas och blir full och det har man ju gjort så många gånger. Vad man däremot gör alldeles för sällan är att åka hem till föräldrarna, blir övergödd med god mat och överöst med kärlek och uppskattad och kanske bli en sådär fem år igen och ett barn till någon och allra minst i världen och lillasyster och bara få vara det. Och även om skåne är bäst i hela världen så längtar jag så himla mycket just nu efter mamma och pappa och storebror (båda två förstås men den ena är ju kvar i skåne när jag åker till halland) och farmor och hunden och katterna och Ugglarp och havet och Trossnäs och Salleberget och salta vindar och septembertomma stränder.


Mamma och jag. Julafton -06.


Mamma och jag Feb -07.


Mamma och jag 18 juli -07.


Pappa i motljus på Trossnäs där han, och jag, hör hemma.

I söndags när jag och Fanny var trötta och slitna som två urkramade disktrasor åkte vi på utflykt till Rosengård Centrum. Där lurade Fanny mig att köpa tre stycken hårprodukter som låg prydligt förpackade i en kartong. Det gjorde hon bara genom att säga de enkla orden: "Bara den här lilla tuben kostar 38 kronor på mitt jobb, och här kostar alla dessa tre produkter bara 20 kronor!" Där var jag såld. "Jamen det var ju billigt!" Liksom. (Hon borde kanske fråga Citygross om inte hon kan få bli säljare a la teveshop där.)
Sen handlade vi vidare och Fanny tyckte inte att vare sig Rosengård Centrum eller Citygross var så spännande (förutom att vi hade väldigt lajbans i kön, kom igen Bilkakunder, så jäävla hemskt kan det ju inte vara att köa?!) så vi tog femman hem igen. När vi klev av bussen träffade vi på Björn utanför Konsum (det är där det händer) och eftersom Björn är kemist tänkte vi att han har svar på alla världens och livets gåtor. Det vi hade köpt var alltså schampoo, balsam och något gojs som påstods skydda och pigga upp och förstärka ens hårfärg, färgat/slingat/naturligt spelade tydligen ingen roll. Jag hade köpt för rött och Fanny för brunt. Björn tittade lite på ingredienserna och tänkte sig att det kanske var som ett lack som liksom slöt sig runt hårstrået (egentligen hittade han nog mest på för att han hade vår odelade uppmärksamhet) och det lät ju inte så bra men vafan tjugo spänn liksom. Nu ställer jag mig alltså undrande över följande frågor:
1. Schampoot var rött med glitter.
a) Vad är meningen med glittret?
b) Sköljer man inte ur schampoot (med glitter) innan man tar i balsamet?
c) Varför var det rött när det stod att det inte hade några "färgande egenskaper"?
d) Var det för syns skull?
2. Balsamet var vitt med glitter.
a) Vad är meningen med glittret?
b) Sköljer man inte ur balsamet (med glitter)?
c) Om det röda i schampoot enbart var för syns skull, varför var inte även balsamet rött?
3. Det vårdande gojset var vitt.
a) Om det röda i schampoot enbart var för syns skull, varför var inte även det vårdande gojset rött?
b) Om det röda (i schampoot) och det glittriga (i schampoo och balsam) enbart var för syns skull, skulle det inte vara finare om det glittriga fanns i det vårdande gojset som man inte skulle skölja ur, så man liksom blev glittrig i håret?
c) Hade man velat vara glittrig i håret?
d) Vad gör egentligen det vårdande gojset?
4. Samtliga produkter hade en doft av "cinnamon natural extract".
a) Varför luktar "cinnamon natural extract" som ett sånt därnt kanelvärmeljus (inte som kanel utan som ett sånt därnt ljus med smak ni vet) och inte som kanel?
b) Vill man överhuvudtaget gå runt och lukta som ett kanelvärmeljus? Jag har ingenting emot kanel, tvärtom, jag äter kanel varje morgon, man skulle till och med kunna säga att jag älskar kanel. Men.
c) Vill man verkligen gå runt och lukta som ett kanelvärmeljus i huvudet?
5. Om man skall lukta syntetiskt är det inte bättre att lukta till exempel:
a) Syntetisk doft som inte finns, till exempel "ocean" (jag menar, vem fan vill gå runt och lukta rutten tång i huvudet)?
b) Syntetisk doft som man är så van vid så att man tror att det är den "riktiga" doften, eller i alla fall har accepterat den syntetiska doften som en fullgod imitation, till exempel "rose"?
5. Vad gör de här produkterna? Egentligen.

Till syvende och sist så luktar jag i varje fall kanel.

Ja, det är ju inte heller så ofta man lyckas klämma in en parentes i precis varenda mening. Det är fint när man till och med lyckas avbryta sig själv medan man skriver (på tal om det, Frida). Jag måste verkligen försöka hitta ett sätt att:
1. Formulera mig utan att använda parenteser i varenda mening.
2. Formulera mig utan att använda så mycket kommatecken i varenda mening.
3. Sluta fundera över så meningslösa saker.

Människan är ju ett vanedjur.
Därför är man åtminstone en gång i veckan, lämpligast kanske lördag eller söndag, ganska bakfull.
Det är jag idag. Denna gång med träningsvärk i armarna(!) eftersom jag hängde med männen och skatade igår. Det var alldeles förfärligt roligt men jag måste balanserat väldigt mycket med mina tre meter långa armar.
Sedan åkte vi hem och blev alldeles jättefina och drack kaffedrinkar och lyssnade på Miles Davis och satt i teakmöblerna och pratade om Britney (Jepp, där sprack den illusionen) och sedan gick vi på både Debaser och Kb.
Där blev vi kvar ända till stängning, vilket i sin tur innebar att jag var hemma vid fem. Och vid varje steg jag tog på vägen hem tänkte jag: "Aj. Aj. Aj. Aj. Aj. Aj." På grund av skovalet. Kanske även på grund av att det var precis så mycket (eller lite) min något, för stunden, begränsade hjärnkapacitet räckte till.
Idag är jag trött och trött är inte bra när man skall åka till Lund och repa från kvällen till sena natten. Trött är inte ens tillåtet. Trött är bannlyst och bakfull är ännu mer bannlyst.
Jag är absolut inte trött och verkligen inte bakfull.
Jag lider bara av sviterna från mässlingen.
Ja det gör jag.
Jag är bara väldigt, väldigt sugen på pizza och coca-cola. Det kan väl vem som helst vara. Kolla bara på de tjocka amerikanarna. De är sugna på pizza och coca-cola jämt.



Tro´t eller ej. De däringa fötterna är mina. Benen också. Lägg märke till att det lutar. Lägg även märke till att det är en ramp.


Några timmar senare. Bara andra skor. Kanske lite snyggare. (Shiiit, vad hon posar.)

Som ingen kan ha missat har ju denna sommaren inte varit någon höjdare.
Och några som har fått känna på det lite extra mycket är de gröna vännerna.
Det började så bra med förberedasåvattnaplastagroplanteraomvattnaväxa men sen någon gång i mitten var det liksom som att vattenenergin tog slut och allt förföll. Blomman för dagen orkade med några varv men jag hängde inte med, någon sallad blev äten men varken ruccolan eller spenaten eller den där andra, två smultron blev plockade, gräslöken tjänstgjorde en liten stund, tagetesen hängde med och lös upp en liten stund, en eller två små tomater blev skördade och nu är det bara spillror kvar.


Fina men säkert inte så goda, så här en månad efter bäst före-datumet.


Sallad. Ser ni väl?


Blomman för dagen samt lite förtorkad Luktärt. Mest nät.


Men här såg det väl inte så illa ut? Basilikan och Citronmelissen hänger in there. Monstreran ser ju även den relativt välmående ut. Undrar hur den ser ut nu? Fotona är ändå någon vecka gamla.


Efter fest.

Men mest ledsen av allt är jag för att jag har dödat min Avokado. En dag stod den bara där. Död. Kanske inte hade vattnat på någon/några veckor eller så men jag tänkte att de flesta växter brukar återuppstå om man dränker dom en skvätt. Inte Avokadon. Pratade med modren och sa att jag får väl bara plantera en ny då, den var ju ganska enkel att få upp. Modren med de gröna fingrarna sa att det ju i själva verket är jättesvårt att få upp dom. Så nu när hösten kommer lär ju inte någon stackars Avokado vilja bosätta sig hos mig längre. Om den inte har självdestruktiva och masochistiska tendenser då, vill säga.

(Följ den blåa linjen.)

1. Malmö.
2. 101:an till Östra Grevie
3. 108:an och 9:an vidare till Smygehuk
4. Skateholm
5. Kåseberga
6. Löderups strandbad
7. En herrans massa småvägar och senare 11:an till Dalby stenbrott
8. Malmö

Klicka för att se bilderna i större format.


On the road.


Första stoppet blev Östra Grevie vari vi tankade och tittade lite på min gamla folkhögskola. Sofi tittade på träskor.


Jag på en sten i Smygehuk.


De andra staborna roade sig med att kasta macka.


Sedan blev det Skateholm och eftersom brädorna var med tyckte vi att det skulle vara roligt att skata lite i Skateholm. Var annars liksom?


Henning flyger.


Jag väntar på att bilarna skall köra förbi. Men mest ser jag cool ut.


Ja, flyger gör jag ju inte i alla fall, men framåt det går det.


Väl framme i Kåseberga köpte vi rögad makrill som sig bör...


... Som vi åt med stor andakt innan vi begav oss uppåt för att titta på de där stenarna som någon slängt dit en gång för längesen.


Det fanns väl egentligen mer intressanta grejer att titta på tyckte vi.


Utsikten till exempel.


Eller stackars 6242 som hade blivit bajsad på huvudet.


När vi kände oss färdiga med Kåseberga åkte vi till Löderups strandbad och kaffestugan. De höll på att stänga men höll öppet längre bara för att vi kom. Så himla fint.


Där drack vi kaffe på riktigt i riktiga kaffekoppar och med riktiga biskvier och en riktig rutig duk.


Sen gick vi på promenad i öknen.


Kommentar överflödig.


Jag kör. Men mest ser jag cool ut.


Stenbrottet i Dalby var också fint.


Sofi var nöjd. Det var vi alla.

Mitt hemmabrända soundtrack till resan (tanken var att det skulle vara skånskt tema men det urartade till något slags proggtema samt barabralåtarförskojsskulltema istället):

Björns Vänner - Åkrar Och Himmel (skånskt)
Thåström - Flyktsoda (har bott i Malmö)
Björns Vänner - I Min Lägenhet (skånskt)
Tyskarna Från Lund - Getings Und Bajs (ja, skånskt)
Looptroop - Bandit Queen (bott/bor(?) i Malmö)
Charta 77 - Lilla Björn Och Lilla Tiger (öhh, ingen koppling till skåne?)
Turid - Om Snällhet (jag säger som Sofi: "Men progg känns lite så ´österlen´liksom")
Lars Demian - Alkohol (tja, Robban var ju bakis iaf)
Svenska Akademien - Snapphaneklanen (säger sig självt)
Marie Bergman - Ingen Kommer Undan Politiken (hänvisar till Sofipåståendet)
Kofia - Demonstrationssången (lite kampsång är väl aldrig fel)
Ola Magnell - Påtalåten (proggiprogg)
James och Karin - Hur ska jag göra för att komma över vägen (väg- roadtrip, ja, ni fattar kopplingen)
Loudon Wainwright III - The Swimming Song (bra låt helt enkelt, dessutom var vi vid havet)
Pugh Rogefeldt - Små Lätta Moln (bra väder - bra låt)
Jens Lekman - Do You Remember The Riots (hrm)
Timbuktu feat. Peps Persson - Dynamit (jaja)
Pugh Rogefeldt - Jag Är En Liten Pojk (åka till landet och sådär ni vet)
Hoola Bandoola Band - Vem Kan Man Lita På (självklar koppling)
Björn Afzelius & Mikael Wiehe - Sång Till Friheten (lige måde)
Lars Demian - H&M (kanske ingen koppling what so ever)
Cornelis Vreeswijk - Christiania (danmark/skåne - same same)
Cornelis Vreeswijk - Vildhallon (Första Brevet Till Mäster Sändh) (bra åklåt, hittade inga vildhallon dock)
Nationalteatern - Ylle (lite saga är ju alltid najs)
Nationalteatern - Vi Cyklar Runt I Världen (åka runt)
The Radio Dept - Deliverence (inget jag lyssnat på, men får vara med bara för att Kim var med där, och hon är ju skånsk i allra högsta grad)
Bob Hund - Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem men det gör jag tror jag (ja, säger sig självt)
Jefferson AirPlane - White Rabbit (skyllde på den där skånska snapsvisan med den där vita kaninen)
Pearl Jam - Alive (bra låt)
Peps Blodsband - Oh Boy! (hrm)
Eek A Mouse - Ganja Smuggling (jau... reagge är ju lite som skånsk musik. Eller?)
Nicolai Dunger - Dr Zhivagos Train (trodde han var skånsk, hade fel, bra låt ändå)
Loosegoats - Days of Black (Nights are Lights) (skånska)
Figures From Here - City of Surprise (Robbans band, en av resenärerna himself ju, värry skånsk)

Pust. Det här var skönt:

"Hej fin, hoppas du mår bättre. Tänkte avlägga lite rapport om skolläget.

Vi hade ju då möte med Ingrid, studievägledaren. Efter att Karin visat henne schemat och litteraturlistan insåg även hon att det här var under all kritik, och att vi inte ens har befogenhet för att läsa litteraturvetenskap C, som det här faktiskt är.
Så som snacket går nu så ska det undersökas om vi kan få ta del av en läskurs Biffen skapade förra året i metod och teori, och i så fall möjligen blanda upp den med littvetarnas metod och teori-kurs. Det ska i så fall täcka 7,5 p.
Sedan ska både Ingrid och Karin undersöka om det finns möjlighet att fixa nån slags kurs på 7,5 p från teaterhögskolan i Malmö - de ligger ju ändå under Lunds universitet, så varför inte börja samarbeta liksom?
Och då återstår uppsatsen på 15 p, förhoppningsvis delvis handledd av exempelvis Birthe.

Det är många frågetecken fortfarande, t ex kommer vi ha några föreläsningar eller lärare, men det här ska nog lösa sig. Stina ska kontakta humanistkåren på måndag och se vad de kan göra för att hjälpa oss.
Ingrid ska prata både med Birthe och littlärarna och försöka reda ut ett och annat.
Nytt möte med Ingrid tis 11/9 kl 10.00. Vore bra om du kunde vara med då (jag kan tyvärr inte).

Bamsekramen! Frida"

Det var mycket najs att höra. Och himla smidigt det här med att klistra in ett mail och på så vis låta andra skriva ens bloggar. Fridas blogg kan ni läsa här.

Min utsikt från soffan. Det och en Calippo Cola. Mycket bättre än att sitta i kassan på Bilka pissebagestiv spm jag har gjort de senaste tolv timmarna. Typ. LO och Linda engagerade i fussballen.


Bast haver også tummermand.

Vad har den här sommaren gjort med folk egentligen?!
Jag tror inte att jag känner någon som klarat sig oskadd ifrån den.
Det skulle väl möjligtvis kunna vara så att de här tre paren klarade sig helskinnade ur det hela:
 

Therese och Daniel


Jean och Daniel


Kim och Andreas

Men i övrigt vet jag inte någon som har blivit lyckligare efter den här sommaren.
Tack och hej skitsommar och välkommen höst.

Förra gången det begav sig var det ju Tentatema på modebloggen.
Idag är det Sjuktema.



Dagens outfit:

• Hennings gamla Droors-tröja från tiden då det skatades som mest, men som nu fått en revival efter att männen har börjat skata igen. Idag tjänstgör den dock som sjuklingsvärmare.
• Träningsbyxor från Adidas med fräckt neongrönt tryck modell -92.
• På fötterna: Tidlösa blåa Elonstrumpor med tryck.

Den här gitarrspelande galningen ska försöka styra upp de här två dårarna:


Här fulla i stadsparken i Lund på Valborg.

Premiär 18 oktober klockan 19.00.

Så fint att se att de där 4000 danska kronorna på mitt danska konto på ett alldeles magiskt och mystiskt sätt över helgen och på sin resa till Sverige har förvandlats till 5000 svenska.
Jag kan inte låta bli att undra om inte jag också kunde få bli värd lite mer varje gång jag åker över bron och hem till Sverige.
Fast det var ju en alldeles felaktig tankekdeja för egentligen blir man ju värd lite mindre. En svensk krona är ju inte alls värd lika mycket som en dansk. Är det samma med människorna?
Blir man lite mer värd när man åker över till Danmark? När är man värd mest? Och var? I Danmark eller Sverige?

Och så har jag funderat lite över det här sportevenemanget som håller på just nu, någonstans. Jag funderar på för vem skull man gör det? Är det meningen att det skall vara internationell underhållning typ Eurovision Song Contest, eller är det bara för sig själva som dom håller på med det?
Mitt bästa svar är egentligen att det måste vara en slags modern krigsföring. Nuförtiden när civiliserade nationer inte krigar (Hrm.) så måste man komma på ett annat sätt att mäta sina krafter på. Det verkar vara en mänsklig drift det här med att kriga på ett eller annat sätt. Sånt funderar jag på när jag ringer hem till vänner och de svarar:
"Alltså, hur kan man ringa precis när Kajsa ska hoppa?!"
"Vem? Hoppa?"

Och så har jag också blivit besatt av Facebook, antagligen alldeles för sent och det krävdes en Mister Mässling för att jag skulle upptäcka det. Men jag måste erkänna att jag inte riktigt fattat grejen med det än. Ett annat vuxenLunarstorm än Myspace, liksom. Hänvisar i övrigt till Fridas inlägg om saken. Eller för all del någon av alla de andra bloggarna jag läser, varav typ alla har skrivit om fenomenet det senaste.

Ikväll skall jag åka till akademiska staden Lund och träffa några av mina män igen och gå på teatermöte och sedan skulle jag möjligtvis dricka min första öl i den staden på ett annat ställe än Lophtet. Alternativt åker jag hem och jobbar på att bli frisk. För är det inte mässlingen jag har heter jag Bengt. Och jag vet att det är en barnsjukdom men får man den när man är vuxen är den faktiskt jättefarlig. Man kan dö. Faktiskt. Och är man en av de där som får den fastän man är vaccinerad kunde man ju lika gärna vara en av de där 1000 som dör av den också, så skulle man ju få sina fifteen minutes of fame, men nej, sån tur har man väl inte.
Eller varför kunde inte den osannolikheten handlat om att vinne en mille på Triss eller något annat trevligt, kanske bli träffad av blixten, det är ju i alla fall häftigt! Nej, nu har jag haft min del av osannolikhet i mitt liv och det gick ut på att få... Mässlingen! How pathetic.

I övrigt så vankas det nya tider.