Det är synd om människorna!
ADVOKATEN
[till Dottern] Nog är det galet! Mänskorna äro inte så dåliga ... utan ...
DOTTERN
Utan ...?
ADVOKATEN
Utan administrationen ...
Sofi, syster Berit, mässlingen och jag.
Man kan väl, utan att överdriva, säga att jag var det mest spännande som hänt på Vårdcentralen Eden sen... Ja, sen årskiftet 1899-1900 ungefär.
Först och främst fick jag komma in redan två timmar senare fastän jag inte ringde förrän halv ett när jag hade vaknat (egentligen ville dom att jag skulle komma direkt men det orkade jag inte).
Och oj, vad dom ville att jag skulle ha mässlingen.
"Ja, nej, allting tyder ju på det. Alla symptom har ju uppträtt i den ordningen som de ska göra och oj! Jobbar du på Bilka i Danmark, ja där har dom ju säkert inte samma vaccinationssystem som oss och ja, nej, det här är ju helt osannolikt men allting tyder ju på att det är mässlingen!" Sa syster Berit och hennes kollega glatt och så kallade dom in farbror doktorn som var aningens mer skeptisk men som ändå tyckte att det var i sin ordning att ta ett prov för att ta reda på om det var mässlingen eftersom den är anmälningspliktig.
Varför gjorde ni inte det från början? Tänkte jag i mitt stilla sinne.
"Såna här prov tar vi aldrig!" Kvittrade syster Berit glatt medan hon läste på om vilket rör hon skulle använda till blodet.
"Morbilli! Heter sjukdomen på latin, vilket vackert namn!" La hon till.
Att provsvaren kommer tidigast onsdag nästa vecka, när jag förhoppningsvis redan har blivit frisk är en annan femma.
"Jaha... Vad ska jag göra nu då?" Frågade jag innan jag skulle betala 150 kronor för att ha muntrat upp stämningen lite på vårdcentralen.
"Jaa, nu måste du bete dig som om du har mässlingen. Du får ligga hemma och inte träffa gamla och barn och helst inga människor alls!" Sa syster Berit med sin bästa läskigastämningsröst.
Det var ju roligt i alla fall att man kunde glädja några... Tänkte jag när jag gick hemåt igen.
Väl hemma, tänker jag nu ägna mig helt och fullt åt godiset och tidningen som allrasötaste Sofi kom med innan. Hon ringde och frågade om det var någonting vi behövde.
"M-m-m-mjööölk..." Sa ynkliga jag.
"Men, är det någonting som ni inte behöver men som ni vill ha?"
"Gooodis..." Sa ännu mer ynkliga jag.
Sen kom fina Sofi med mjölk, godis och serietidningen Larson! och massvis av filmer att titta på.
Bättre vänner än mina, det får man nog leta länge efter.
Först och främst fick jag komma in redan två timmar senare fastän jag inte ringde förrän halv ett när jag hade vaknat (egentligen ville dom att jag skulle komma direkt men det orkade jag inte).
Och oj, vad dom ville att jag skulle ha mässlingen.
"Ja, nej, allting tyder ju på det. Alla symptom har ju uppträtt i den ordningen som de ska göra och oj! Jobbar du på Bilka i Danmark, ja där har dom ju säkert inte samma vaccinationssystem som oss och ja, nej, det här är ju helt osannolikt men allting tyder ju på att det är mässlingen!" Sa syster Berit och hennes kollega glatt och så kallade dom in farbror doktorn som var aningens mer skeptisk men som ändå tyckte att det var i sin ordning att ta ett prov för att ta reda på om det var mässlingen eftersom den är anmälningspliktig.
Varför gjorde ni inte det från början? Tänkte jag i mitt stilla sinne.
"Såna här prov tar vi aldrig!" Kvittrade syster Berit glatt medan hon läste på om vilket rör hon skulle använda till blodet.
"Morbilli! Heter sjukdomen på latin, vilket vackert namn!" La hon till.
Att provsvaren kommer tidigast onsdag nästa vecka, när jag förhoppningsvis redan har blivit frisk är en annan femma.
"Jaha... Vad ska jag göra nu då?" Frågade jag innan jag skulle betala 150 kronor för att ha muntrat upp stämningen lite på vårdcentralen.
"Jaa, nu måste du bete dig som om du har mässlingen. Du får ligga hemma och inte träffa gamla och barn och helst inga människor alls!" Sa syster Berit med sin bästa läskigastämningsröst.
Det var ju roligt i alla fall att man kunde glädja några... Tänkte jag när jag gick hemåt igen.
Väl hemma, tänker jag nu ägna mig helt och fullt åt godiset och tidningen som allrasötaste Sofi kom med innan. Hon ringde och frågade om det var någonting vi behövde.
"M-m-m-mjööölk..." Sa ynkliga jag.
"Men, är det någonting som ni inte behöver men som ni vill ha?"
"Gooodis..." Sa ännu mer ynkliga jag.
Sen kom fina Sofi med mjölk, godis och serietidningen Larson! och massvis av filmer att titta på.
Bättre vänner än mina, det får man nog leta länge efter.
Loranga, Masarin och Dartanjang.
Ringde till Sjukvårdsupplysningen.
De trodde att jag möjligtvis hade fått mässlingen.
Eller röda hund.
Men det är man väl vaccinerad mot om man är född nittonhundraåttiofemeller?
Ungefär en promille kan få det ändå sa tanten.
När jag googlar det står det att man kan dö eller i bästa fall nöja sig med en skvätt hjärnhinneinflammation.
Jag skulle avvakta några dagar och se.
(Om jag dör eller?)
Men tack då.
Ajöken ajö.
Eller som Dartanjangs morfar i tallen säger:
KOKOKOKO!
De trodde att jag möjligtvis hade fått mässlingen.
Eller röda hund.
Men det är man väl vaccinerad mot om man är född nittonhundraåttiofemeller?
Ungefär en promille kan få det ändå sa tanten.
När jag googlar det står det att man kan dö eller i bästa fall nöja sig med en skvätt hjärnhinneinflammation.
Jag skulle avvakta några dagar och se.
(Om jag dör eller?)
Men tack då.
Ajöken ajö.
Eller som Dartanjangs morfar i tallen säger:
KOKOKOKO!
I en bubbla.
Jag ritar bubblor. För er som undrar vad jag gör.
Åh, vad jag ångrar att jag började rita bubblor.
Det tar så himla lång tid att rita bubblor. Det kanske man inte kan tro.
Men varenda liten en måste ha samma uppmärksamhet som de stora.
Och jag kan inte påbörja nya projekt innan de gamla är klara.
Och så blir det fult för man är sjuk och darrig på handen och dimmig i synen.
Så här sitter jag och fortsätter rita bubblor.
Åh, vad jag ångrar att jag började rita bubblor.
Det tar så himla lång tid att rita bubblor. Det kanske man inte kan tro.
Men varenda liten en måste ha samma uppmärksamhet som de stora.
Och jag kan inte påbörja nya projekt innan de gamla är klara.
Och så blir det fult för man är sjuk och darrig på handen och dimmig i synen.
Så här sitter jag och fortsätter rita bubblor.
Vad hände...
... Egentligen med sommaren?
Vad hände med det som kallades augusti?
Vad hände med det som hette årstider?
"Ur led är tiden. Ve! Att jag är den som föddes att den vrida rätt igen..."
Vad hände med det som kallades augusti?
Vad hände med det som hette årstider?
"Ur led är tiden. Ve! Att jag är den som föddes att den vrida rätt igen..."
Kanske på tiden...
... Att skriva något här.
Men jag har ingen lust.
Men jag har ingen lust.
It´s over.
Finally.
Det som alla Malmöbor längtat efter.
Festivalen är slut. Eller ja, kanske inte riktigt riktigt slut, men den är i alla fall slut för min del eftersom jag ska jobba ikväll.
Så dags för summering. Tycker ändå att det var lite klen uppställning i år. Inget slår Kaizers Orchestra på Gustavs för en herrans massa år sen. Ever. Det skulle väl vara Bob Dylan på Sofiero då, också för en herrans massa år sen. Men det är ju inte Malmöfestivalen. Så.
Sedda band:
Torsson
Laleh
Henning och Erika
Denison Witmer
Peps Blodsband
Stefan Sundström
Antal Veganska kebaber på Djurens Rätt-tältet:
0 (Skandal!)
Antal Langos:
0 (Thank god. Learning by doing.)
Antal föda inmundigad på festivalen överhuvudtaget:
0
Antal öl:
För många.
Det som alla Malmöbor längtat efter.
Festivalen är slut. Eller ja, kanske inte riktigt riktigt slut, men den är i alla fall slut för min del eftersom jag ska jobba ikväll.
Så dags för summering. Tycker ändå att det var lite klen uppställning i år. Inget slår Kaizers Orchestra på Gustavs för en herrans massa år sen. Ever. Det skulle väl vara Bob Dylan på Sofiero då, också för en herrans massa år sen. Men det är ju inte Malmöfestivalen. Så.
Sedda band:
Torsson
Laleh
Henning och Erika
Denison Witmer
Peps Blodsband
Stefan Sundström
Antal Veganska kebaber på Djurens Rätt-tältet:
0 (Skandal!)
Antal Langos:
0 (Thank god. Learning by doing.)
Antal föda inmundigad på festivalen överhuvudtaget:
0
Antal öl:
För många.
Avd: Saker som fascinerar mig.
Jag tycker fortfarande att den här tentapluggsbilden (Orkanens bibliotek och "Hmm, vad kan jag mer göra istället för att plugga?") på den lillalilla båten som puttar den stora, är något av det mest fascinerande jag sett. Och finaste. På något vis.
Eller?
Så fick hon som hon ville.
Det blev te och scones med riktigt smör och mammas hemgjorda hallonmarmelad.
Det tog liksom igen den gemensamma frukosten vi hade imorse, med havregrynsgröt som smakade hö med äppelsmak och te som smakade hö med lite blomsmak.
När hon kom hit vid tolv imorse låg jag under täcket och stirrade upp i taket.
Det är bra ibland med vänner som har egna nycklar.
Hon la sig bredvid och så låg vi där och stirrade upp i taket tillsammans i en timme ungefär innan vi åt höfrukosten.
Sen gick hela dagen lång uti ett enda sjå...
Det blev te och scones med riktigt smör och mammas hemgjorda hallonmarmelad.
Det tog liksom igen den gemensamma frukosten vi hade imorse, med havregrynsgröt som smakade hö med äppelsmak och te som smakade hö med lite blomsmak.
När hon kom hit vid tolv imorse låg jag under täcket och stirrade upp i taket.
Det är bra ibland med vänner som har egna nycklar.
Hon la sig bredvid och så låg vi där och stirrade upp i taket tillsammans i en timme ungefär innan vi åt höfrukosten.
Sen gick hela dagen lång uti ett enda sjå...
Eller inte?
Fanny tycker att alla ska börja skriva (vadå?) och så ska vi träffas och dricka te och äta scones och hemgjord färskost och läsa upp våra alster för varandra.
Jag tycker att det känns lite... Pretto?
Lite sådär obehagligt töntigt och något som man skulle kunna göra en humorsketch om.
Jag kan på min höjd tänka mig att visa upp mina teckningar.
"Jaha, den här har Linnea, 3 år, från Ugglarp skickat in. Den föreställer en. En. Ko?"
Eller inte.
Jag tycker att det känns lite... Pretto?
Lite sådär obehagligt töntigt och något som man skulle kunna göra en humorsketch om.
Jag kan på min höjd tänka mig att visa upp mina teckningar.
"Jaha, den här har Linnea, 3 år, från Ugglarp skickat in. Den föreställer en. En. Ko?"
Eller inte.
Ettreligeintenôttintenôtt.
Tja...
Inte mycket att säga.
Pasta och pesto liksom.
En lifesaver.
I övrigt:
Inte mycket.
Kusinen från landet och diverse fjortonåringar har invaderat staden.
När jag tänker efter börjar skolan snart.
Spenande.
Tja...
Det här har tagit mig tio minuter att skriva.
Och ändå har jag inte fått sagt något.
Kanske bara ville förmedla att jag lever.
Jag lever.
Inte mycket att säga.
Pasta och pesto liksom.
En lifesaver.
I övrigt:
Inte mycket.
Kusinen från landet och diverse fjortonåringar har invaderat staden.
När jag tänker efter börjar skolan snart.
Spenande.
Tja...
Det här har tagit mig tio minuter att skriva.
Och ändå har jag inte fått sagt något.
Kanske bara ville förmedla att jag lever.
Jag lever.
Receptet för en lyckad bakfull lördag.
Ta två valfria bakfulla vänner.
Gå på stan.
Skratta så mycket som du aldrig har skrattat förr.
Pyssla sedan ihop dina egna kräfthattar.
Kräftjag.
Trött och fjantig.
Gå sedan på kräftskiva.
Kräfthattens användningsområde äro dock icke begränsat.
Du kan nämligen även ikläda dig kräfthatten för att liva upp stämningen vid valfritt passande tillfälle.
Gå på stan.
Skratta så mycket som du aldrig har skrattat förr.
Pyssla sedan ihop dina egna kräfthattar.
Kräftjag.
Trött och fjantig.
Gå sedan på kräftskiva.
Kräfthattens användningsområde äro dock icke begränsat.
Du kan nämligen även ikläda dig kräfthatten för att liva upp stämningen vid valfritt passande tillfälle.
Krossa USA-imperialisten.
- Fan vad gôtt att vara bakis! Var det första jag sa imorse.
Det var faktiskt skönt att vara bakis. Det var även riktigt najs att vara full igår. Det var riktigt, riktigt najs att brudarna hade bestämt att det skulle vara balkonghäng här för att det inte har varit det någon gång denna sommaren.
Sen var det ännu mer najsare att balkonghänga, balkongblifulla, balkonggåpåTorsson, balkonggåhemigen och väl hemma spela SingStar till tre och sjungaspela till fyra.
Och allt detta utan att grannarna klagade en enda gång!
Nu är det drinkar på golvet och på mig och min festivalkalkyl (att Vodkan skulle räcka hela veckan) höll inte.
Och så tror Harald att han får sparken för att han är för ful. Det är ju faktiskt helt fantastiskt roligt.
Nu kom flickorna och dom kräver kaffe innan vi gör någonting annat.
Ajöken ajö.
Det var faktiskt skönt att vara bakis. Det var även riktigt najs att vara full igår. Det var riktigt, riktigt najs att brudarna hade bestämt att det skulle vara balkonghäng här för att det inte har varit det någon gång denna sommaren.
Sen var det ännu mer najsare att balkonghänga, balkongblifulla, balkonggåpåTorsson, balkonggåhemigen och väl hemma spela SingStar till tre och sjungaspela till fyra.
Och allt detta utan att grannarna klagade en enda gång!
Nu är det drinkar på golvet och på mig och min festivalkalkyl (att Vodkan skulle räcka hela veckan) höll inte.
Och så tror Harald att han får sparken för att han är för ful. Det är ju faktiskt helt fantastiskt roligt.
Nu kom flickorna och dom kräver kaffe innan vi gör någonting annat.
Ajöken ajö.
Mitt liv på Bilka.
Med reservation för många felstavningar.
Det här är danskan som jag lärt mig:
Det enda MastodontfilmsMads i kassakontoret säger till mig när jag ringer (typ var femte minut): "Linneeea, jag förstår ikke hvad du siger!"
"Det må du spörge i informationen." Det säger jag till alla.
"Det är bare i orden." Det säger alla.
"Jeg trenger nogen (som?) kan ta mine böjler!" Säger jag som håller på att svämma över av galgar, och så säger Service: "Det har jeg ikke nogen tid til." Nehej, tänker jag och fortsätter drunkna i galgar.
Och idag fick jag chansen att säga till en hysteriskt arg kund: "Ta det bare rooooooolig." Sen gav jag henne mitt bästa leende och så blev hon glad.
Med mera.
För övrigt idag har jag nog skänkt bort lite öl och annat smått och gott samt glömt skriva fejlscanningsrapporterblablablavaddetnuheter men jag har klarat mig helt själv hela dagen! Med kun en pause.
Kom till min kassa, det är en bra affär, det går lite långsammare men blir mycket billigare!
Nu ska jag duscha, sova och imorgon åka tillbaka på min lediga dag för att fixa allt som fixas skall.
Det här är danskan som jag lärt mig:
Det enda MastodontfilmsMads i kassakontoret säger till mig när jag ringer (typ var femte minut): "Linneeea, jag förstår ikke hvad du siger!"
"Det må du spörge i informationen." Det säger jag till alla.
"Det är bare i orden." Det säger alla.
"Jeg trenger nogen (som?) kan ta mine böjler!" Säger jag som håller på att svämma över av galgar, och så säger Service: "Det har jeg ikke nogen tid til." Nehej, tänker jag och fortsätter drunkna i galgar.
Och idag fick jag chansen att säga till en hysteriskt arg kund: "Ta det bare rooooooolig." Sen gav jag henne mitt bästa leende och så blev hon glad.
Med mera.
För övrigt idag har jag nog skänkt bort lite öl och annat smått och gott samt glömt skriva fejlscanningsrapporterblablablavaddetnuheter men jag har klarat mig helt själv hela dagen! Med kun en pause.
Kom till min kassa, det är en bra affär, det går lite långsammare men blir mycket billigare!
Nu ska jag duscha, sova och imorgon åka tillbaka på min lediga dag för att fixa allt som fixas skall.
Robbans poseskola. En bit av bryllypet.
Robban ordinary.
Robban med alla hans tips och tricks included.
Jag i min vanliga fotomin.
Jag med hjälp av alla Robbans tips och tricks till ett snyggare jag.
Nu är det upp till er att bestämma vilket som är snyggast.
Före? Eller efter?
Ändå kan jag inte låta bli att tycka att Robban är sitt snyggaste jag här.
Eller att jag är mitt snyggaste sköldpaddsjag på den här bilden, när vi visar upp dansen från möhippan, och alla har full koll, utom jag.
Hemmave.
Åkte hem för att leva ljuva lantlivet i sisådär ett dygn. Men mest åkte jag hem för att fira den ömma modern som fyllde år.
Klicka för att se större.
Katt.
Hund.
Krabba.
Vi stötte även på en ny sorts maneter som jag aldrig sett förut. Om jag har lyckats googla rätt heter dom kammaneter eller havskrusbär. Säkert något som kommit in med något barlastvatten och som inte hör hemma här och som stör den naturliga floran yadayada och som kommer att ödelägga hela kattegatt och så vidare men fascinerande var dom i alla fall. Bror och ena brorsdottern passade även på att ha ett litet möte med brännmaneten.
Snyggaste droppslottet i stada.
Världens finaste brorsdöttrar.
En typisk morbror.
Ugglarp!
Kräftskivan.
Plenty snäcks.
Den halländska resan har innehållit allt en halländsk resa ska innehålla. Träff med halländsk, skånsk och småländsk släkt. Massor av broms och blinningbett. Bad. Sandslottsbygge. Lek med djur. God mat. Och så vidare.
När jag skulle åka hem idag var jag sjukt nöjd över att ha fått en X2000-biljett billigare än en Intercitybiljett. Men säg den lycka som varar. Jag hamnade ju självklart i vagnen from hell. Femtielva hormonstinna kids från Ståkkålm som skulle på kollo i Hässleholm och en morsa med två sockerspeedade kiddon som for runt och skrek och var skitstöriga, som ju barn är.
När vi kom till Lund fick vi inte komma längre för någon hade valt att avsluta sitt liv någonstans på rälsen mellan Lund och Malmö. Den människans död kom ju att beröra många, kunde jag inte låta bli att tänka. De flesta blev nog mest irriterade. Jag undrade om jag var den enda som tänkte på att det faktiskt var någon och någons familj som hade det jävligt pissigt just nu.
Klicka för att se större.
Katt.
Hund.
Krabba.
Vi stötte även på en ny sorts maneter som jag aldrig sett förut. Om jag har lyckats googla rätt heter dom kammaneter eller havskrusbär. Säkert något som kommit in med något barlastvatten och som inte hör hemma här och som stör den naturliga floran yadayada och som kommer att ödelägga hela kattegatt och så vidare men fascinerande var dom i alla fall. Bror och ena brorsdottern passade även på att ha ett litet möte med brännmaneten.
Snyggaste droppslottet i stada.
Världens finaste brorsdöttrar.
En typisk morbror.
Ugglarp!
Kräftskivan.
Plenty snäcks.
Den halländska resan har innehållit allt en halländsk resa ska innehålla. Träff med halländsk, skånsk och småländsk släkt. Massor av broms och blinningbett. Bad. Sandslottsbygge. Lek med djur. God mat. Och så vidare.
När jag skulle åka hem idag var jag sjukt nöjd över att ha fått en X2000-biljett billigare än en Intercitybiljett. Men säg den lycka som varar. Jag hamnade ju självklart i vagnen from hell. Femtielva hormonstinna kids från Ståkkålm som skulle på kollo i Hässleholm och en morsa med två sockerspeedade kiddon som for runt och skrek och var skitstöriga, som ju barn är.
När vi kom till Lund fick vi inte komma längre för någon hade valt att avsluta sitt liv någonstans på rälsen mellan Lund och Malmö. Den människans död kom ju att beröra många, kunde jag inte låta bli att tänka. De flesta blev nog mest irriterade. Jag undrade om jag var den enda som tänkte på att det faktiskt var någon och någons familj som hade det jävligt pissigt just nu.
But I´m le tired.
Favorit i repris.
Ekonomisk status:
Privatkonto 8.88
Sparandekonto 0.45
e-sparkonto 0.71
Nuvarande skuld: 5200
I´m a rich bitch. Nôt.
Nej. Dags att titta på "To Do"-listan.
Ekonomisk status:
Privatkonto 8.88
Sparandekonto 0.45
e-sparkonto 0.71
Nuvarande skuld: 5200
I´m a rich bitch. Nôt.
Nej. Dags att titta på "To Do"-listan.
De tre blev bara två.
Så kommer man hem från "mulighedernes Bilka" (HAHA!) och har storslagna planer om bad och sedan Tony Hawkspelande hela kvällen (fick visserligen lockande erbjudande om Debban också) och det enda som händer är att man sitter i telefon nonstop i två timmar medan sommaren springer förbi utanför. Och tillslut får man tummen ur och äter någonting och så är man alldeles för trött för att bada. How sad.
Eller jävlarimig om jag inte skulle cykla ner lite snabbt ändå?
Nej. Jag viker min kväll åt nyinköpta Tony Hawk och te. Det blir bra.
Imorgon eller på torsdag går tåget över åsen för att fira modrens fördelsdag. Minisemester ska bli sweet. Men allt är inte guld som glimmar, jag fick ledsamma besked hemifrån om att en av De Tre Musketörerna idag har gått bort under en av sina dagliga promenader. Det som inte fick hända hände och den polske föraren stack och lämnade en påkörd död Greta och en förtvivlad fader och en (alltid lika) galen hund.
Stackars, stackars Greta. Och stackars, stackars pappa som var med. Och stackars, stackars Maxi som mist sin bästa promenadvän. Här är de tre på en bild från i maj:
Vinkevink fina Greta och ha det finemang i de sälla jaktmarkerna..!
Eller jävlarimig om jag inte skulle cykla ner lite snabbt ändå?
Nej. Jag viker min kväll åt nyinköpta Tony Hawk och te. Det blir bra.
Imorgon eller på torsdag går tåget över åsen för att fira modrens fördelsdag. Minisemester ska bli sweet. Men allt är inte guld som glimmar, jag fick ledsamma besked hemifrån om att en av De Tre Musketörerna idag har gått bort under en av sina dagliga promenader. Det som inte fick hända hände och den polske föraren stack och lämnade en påkörd död Greta och en förtvivlad fader och en (alltid lika) galen hund.
Stackars, stackars Greta. Och stackars, stackars pappa som var med. Och stackars, stackars Maxi som mist sin bästa promenadvän. Här är de tre på en bild från i maj:
Vinkevink fina Greta och ha det finemang i de sälla jaktmarkerna..!
Framåt.
Har märkt att jag strävar framåt hela tiden.
Framåt och framåt.
Framåt så mycket att jag glömmer vara med här och nu.
Ska vi bada? Men vad ska vi göra sen? Ska vi grilla? Men snart måste jag gå hem för att sen ska jag gå upp och jobbaochefterdetskajagvaraledigochdåvilljagbadaochumgåsochgöraalladedärmåstegrejernaochochoch...
Nu vill jag plugga och bli det och det men helst av allt vill jag bli det och för att bli det måste jag jobba stenhårt och sökasökasöka och samtidigt som jag ska göra det ska jag spela teater OCH jobba.
Och så slutar alltihop alltid med att jag tar mig vatten över huvudet och får ångest och inte räcker till tillräckligt mycket någonstans.
Vad ska hända med mitt liv?
Vad ska jag plugga till?
Vart vill jag resa?
Vad vill jag jobba med?
Var ska jag bo?
Och om natten kan man inte sova ens fast man är jättetrött för man vaknar och drömmer mardrömmar om vartannat och kallsvettas och tillslut har man snurrat fem varv runt jorden där i sängen.
Alla frågor som bara kväver en och helst av allt vill man gömma sig under täcket i flera dagar och bara vara ifred men så kommer sommaren helt oväntat och så kommer man på att man bara är tjugotvå och egentligen inte borde bry sig alls och så går man ut och badar.
Och ändå känns livet inte lättare.
Och ingenting blir roligare ändå...
Framåt och framåt.
Framåt så mycket att jag glömmer vara med här och nu.
Ska vi bada? Men vad ska vi göra sen? Ska vi grilla? Men snart måste jag gå hem för att sen ska jag gå upp och jobbaochefterdetskajagvaraledigochdåvilljagbadaochumgåsochgöraalladedärmåstegrejernaochochoch...
Nu vill jag plugga och bli det och det men helst av allt vill jag bli det och för att bli det måste jag jobba stenhårt och sökasökasöka och samtidigt som jag ska göra det ska jag spela teater OCH jobba.
Och så slutar alltihop alltid med att jag tar mig vatten över huvudet och får ångest och inte räcker till tillräckligt mycket någonstans.
Vad ska hända med mitt liv?
Vad ska jag plugga till?
Vart vill jag resa?
Vad vill jag jobba med?
Var ska jag bo?
Och om natten kan man inte sova ens fast man är jättetrött för man vaknar och drömmer mardrömmar om vartannat och kallsvettas och tillslut har man snurrat fem varv runt jorden där i sängen.
Alla frågor som bara kväver en och helst av allt vill man gömma sig under täcket i flera dagar och bara vara ifred men så kommer sommaren helt oväntat och så kommer man på att man bara är tjugotvå och egentligen inte borde bry sig alls och så går man ut och badar.
Och ändå känns livet inte lättare.
Och ingenting blir roligare ändå...
Snabbis.
Imorgon är nästsista dagen på mitt gamla jobb! Wiho!
En helt vanlig torsdag.
Jag, Fanny och Tove hade ingenting att göra.
Så vi spelade in en liten låt som Fanny och jag knåpade ihop en annan helt vanlig dag.
Klicka här, så får ni höra våran fantastiska lilla barbershopkärlekstrudelutt!
Do it!
Så vi spelade in en liten låt som Fanny och jag knåpade ihop en annan helt vanlig dag.
Klicka här, så får ni höra våran fantastiska lilla barbershopkärlekstrudelutt!
Do it!
Lista!
1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse?
Jag tänker inte på morgonen.
2. Hur mycket kontanter har du på dig?
3 och 50.
3. Vilket ord rimmar på "test"?
Fest.
4. Favoritplanet?
Vem har en favoritplanet? Ber att få citera min favoritdikt: "... Försvinn nedåt avgrunden, Tellus, fort. Det finns millioner planeter kvar." (Dan Andersson)
5. Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?
Mamma och Pappa.
6. Vilken är din favoritringsignal på din mobil?
Den jag har nu, Jack-Ass med Beck. Det är lite kasst med Telenor för man kan bara ha sex ringsignaler innan mobilsvaret tar det, därför hinner jag aldrig höra hela låten när någon ringer och jag inte vill eller hinner svara.
7. Vad har du på dig på överkroppen just nu?
Brun tischa, vit kofta, glajjer, hårband, två styck ringar varav en i näsan och en i örat.
8. Sätter du etiketter på dig själv?
Ja. Snygg och idiot.
9. Vad är det för märke på skorna du har på dig?
Jag har inga skor på mig.
10. Ett ljust eller mörkt rum?
Det beror väl på vad rummet ska nyttjas för.
11. Vad gjorde du vid midnatt?
Försökte sova. Det gick inte, så idag är jag hemma från jobbet.
12. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
"Jag har det finemang på jobbet, men lite tråkigare på fritiden. Man är lite isolerad på den här ön. Kram och tack! Pussen från Fritz." Från Fridens Liljor som är och jobbar som publikvärd på Gotland och som undrade när vi börjar skolan igen.
13. Var ligger ditt närmaste Seven Eleven?
I mitt hus.
14. Vilket uttryck använder du mest?
Diverse svordomar och könsord. Tyvärr. Men "jävlariminlåda" är nog min favorit just nu.
15. Vilken pälsbeklädda sak rörde du senast?
Mina ben.
16. Hur många rullar film ligger och väntar på att bli framkallade?
Hallå eller. Åttiotalet ringde och...
17. Vilken ålder har varit bäst hittills?
Barnåldern. Samt eftergymnasieåldern. Gymnasieåldern också förresten. Och 21åldern var en jävligt bra ålder också förresten.
18. Din värsta fiende?
studera.nu
19. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?
Bild från vår slutproduktion på Östra Grevie.
20. Vad var det senaste du sa till någon?
Det minns jag inte, faktiskt...
21. En miljon dollar eller förmågan att flyga?
Båda.
22. Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?
Många.
23. Senaste låten du lyssnade på?
Vandrande Vajan med Stefan Sundström, för det var den sista låten på skivan jag lyssnade på när jag försökte somna igår. Den sista låten jag sjöng däremot var De Mördades Fria Republik med Dan Berglund när vi vek tvätt innan och jag insåg att jag inte kommer att vara ledig förrän nästa år, typ. Då tyckte jag lite synd om mig själv och kände mig som en riktig arbetare. Haha!
Extraextra!
Läs den här artikeln om Cowboyfestivalen för bövelen!
Lägg särskilt märke till bilden på, från vänster; okänd, Nicke, Peter och Sebastian som kissar. Den är rolig. Och nu är era kissryggar inte anonyma mer. Sorry.
Lägg särskilt märke till bilden på, från vänster; okänd, Nicke, Peter och Sebastian som kissar. Den är rolig. Och nu är era kissryggar inte anonyma mer. Sorry.
Kims möhippa!
Mer bilder.
Kims möhippa i bilder, för att vara precis. Efter hur många turer som helst fram och tillbaka, för att Kim krånglade och låg på sjukhus och höll på att dö i en fruktansvärt envis öroninflammation, kunde vi äntligen ha möhippa för en (numer) halvdöv Kim.
Klicka för att och yadayada, ni vet tugget...
Min nya fotomin tydligen. Den med Graaf-stirrande ögon och lite öppen och snett leende mun. Skumt. Var kom den ifrån?
Såhär snygga lär ni aldrig se oss igen. Sofis baksida, Kim och jag. Det är jag som är Gun.
Egentligen hatar jag att dansa men danslektionen var det roligaste på väldigt länge.
Sen blev det ännu mer skumpa och Kimrundan som egentligen skulle körts på muséet där vi alla (typ) jobbar fick istället bli på ett staffli vid en inomhuspicknick. Det gick bra. Själv kör jag min bästa lärarpose.
Kim verkade tycka att det var roligt.
Vi var ju tvungna att öva dansen hemma några gånger för att inte glömma bort den. Och när man dansar måste man ha inlevelse och det är något som Sofi har. Ochochoch.
Sen gick vi och åt på Tempo och där måste man vara fabunker och det var Kim. Ochochoch.
På väg från Tempo och tillbaka till festen hittade jag, i vanlig ordning, någonting roligt att leka med... (Hur gammal är du egentligen quenna?!)
Elin skryter om sina skateskador.
Här är vi. Inte alla. Men nästan alla.
The end.
Festen varade långt in på natten och imorse kom jag till jobbet full. Nästan. Och chefen var där. Och så hade jag ring i näsan. Hoppsan då. Nu är jag verkligen trött på att dricka alkohol och jag tänker inte göra det igen förrän... På lördag. Då blir det tredje gången gillt för min bröllopsoutfit och en hejdundrande fest för Kim och Andreas!
Kims möhippa i bilder, för att vara precis. Efter hur många turer som helst fram och tillbaka, för att Kim krånglade och låg på sjukhus och höll på att dö i en fruktansvärt envis öroninflammation, kunde vi äntligen ha möhippa för en (numer) halvdöv Kim.
Klicka för att och yadayada, ni vet tugget...
Min nya fotomin tydligen. Den med Graaf-stirrande ögon och lite öppen och snett leende mun. Skumt. Var kom den ifrån?
Såhär snygga lär ni aldrig se oss igen. Sofis baksida, Kim och jag. Det är jag som är Gun.
Egentligen hatar jag att dansa men danslektionen var det roligaste på väldigt länge.
Sen blev det ännu mer skumpa och Kimrundan som egentligen skulle körts på muséet där vi alla (typ) jobbar fick istället bli på ett staffli vid en inomhuspicknick. Det gick bra. Själv kör jag min bästa lärarpose.
Kim verkade tycka att det var roligt.
Vi var ju tvungna att öva dansen hemma några gånger för att inte glömma bort den. Och när man dansar måste man ha inlevelse och det är något som Sofi har. Ochochoch.
Sen gick vi och åt på Tempo och där måste man vara fabunker och det var Kim. Ochochoch.
På väg från Tempo och tillbaka till festen hittade jag, i vanlig ordning, någonting roligt att leka med... (Hur gammal är du egentligen quenna?!)
Elin skryter om sina skateskador.
Här är vi. Inte alla. Men nästan alla.
The end.
Festen varade långt in på natten och imorse kom jag till jobbet full. Nästan. Och chefen var där. Och så hade jag ring i näsan. Hoppsan då. Nu är jag verkligen trött på att dricka alkohol och jag tänker inte göra det igen förrän... På lördag. Då blir det tredje gången gillt för min bröllopsoutfit och en hejdundrande fest för Kim och Andreas!