Some people call me the space cowboy.

Idag har jag julpyntat och förstått varför det blir krig hemma hos familjen Bergström varje år den 23:e december. Jag har sett fram mot det här jättelänge men det var ett helvete av blod svett och tårar. Jag har sytt, jag har borrat, jag har spikat och bänt och böjt och lyssnat på Absolute Christmas (jag är såå pinsam!).
Det var nog en jävla tur att Henning inte var hemma, då hade det kunnat gå illa (jag blir lätt otrevlig när jag blir frustrerad).
Men, när han väl kommer hem ikväll kommer han nog att få en smärre julchock.
I might have taken it just a little bit too far. Oops.
Julstjärnan och adventsljusstakarnas sladdföring (?) kommer nog att få allvarliga underkännanden av sambo samt de sladdkunniga svärföräldrarna som kommer på besök i helgen. Well, den som vill får gärna göra om det om dom känner för det. Kanske även så att adventsljusstakarna kan stå i mitten av fönstret och inte i sidan. Hrm.
Det är inte så jävla lätt när man inte vet var förlängningssladdarna är!
Ibland är jag en sån jävla brud.

The doktorsbesöksexperience Part two:
Jag har även varit hos doktorn igen idag. Det var roligt. Hur det nu kan vara det hos doktorn. Men det var det. Vi lattjade och höll på, jag och doktorn. (Jag vill kunna säga farbror doktorn för det är så mycket roligare, men hon är ju en kvinna och knappast en tant.) Jag gillar när läkare har självdistans.
Läkaren: Jadu, nu har du i alla fall blivit bedömd av tre läkare!
Jag: Ja, det är ju inte så illa...
Läkaren: Och alla har sagt olika! HAHAHA!
Så, jag fick inte veta något idag heller. Men dom tog i alla fall fyra rör med blod av mig. Inget piggar upp som lite åderlåtning på morgonkvisten! Det var också roligt. Och så skämtade dom om Blodcentralen när jag var nervös och berättade att när jag var där för att bli blodgivare sa dom att jag inte hade något att sticka i.
Läkaren: Det har du visst det! Det är ju jättemycket att sticka i! Det var säkert studenter, HÖHÖHÖ!
Sen var dom snälla och sa att om jag måste komma tillbaka ännu en gång så fick jag komma gratis. Sen tyckte farbror doktorkvinnan att jag skulle sticka halsdukar att ge bort i julklapp när jag tjatade om att jag inte hade råd med mer svindyr medicin som inte hjälper eller att komma tillbaka igen. Jag får nog omvärdera min syn på läkare och vårdcentraler, i alla fall i juletider.

Frida och Robban: Jag vet att jag skrivit delar av den här bloggen som kommentarer till er, men ibland fastnar jag för vissa fyndiga och roliga formuleringar och använder dom igen.

Igår färgade jag håret samt slingade och resultatet blev (och här väljer jag att använda Saras och Fridas omformulering av mitt inte så politiskt korrekta uttalande) att jag ser ut som en "lyckoflicka från baltikum" (shit, det kändes inte heller så PK att skriva, men det får ni ta). Men ja, ni kan ju kanske lista ut själva vad jag menade.

Jag fick nyss ett fruktansvärt sms av en vän, eller vad man ska kalla henne. Det löd som följer:
"Lyssna nu, du ska inte ringa till mig efter det jag berättar nu.
Det är inget jag vill prata om på telefon, vi kan prata om det senare.
Jag vill vara den första att berätta det för dig, jag vill nämligen inte att du ska höra det från andra.
Jag vet att du blir ledsen, men jag är säker på att vi kan prata ut om detta senare...
Bara lova mig att inte bli jättearg."

Och sen skrollade jag asnervös ner och så kom det:
 "Men... Det finns ingen jultomte."
Jag tror att jag dog en smula. Inte på grund av nyheten om tomten, men delen innan. Så får man bara inte göra. My god. Hade jag haft åldern inne hade jag antagligen fått en hjärtattack. Men, om ni har hjärta att använda er av det kan ni ju göra det, men det tänker inte jag göra.
Så det så.

En kursare till mig, Frida, har kommit på en jättebra idé! Ett mailfrågeformulär om julklappar som man själv fyller i och sedan skickar till sina nära och kära så att de själva kan fylla i och skicka tillbaka det, och kanske om man har tur, så kan man få några tips och idéer om vad man skall ge folk i julklapp! Supersmart! Så här lägger jag ut frågorna så ni kan använda er av det, den här varianten har jag själv lagt till och redigerat lite:

Samlar på: Manus (ej frivilligt dock)
Favoritfärg: Grön, turkos, brun
Saker jag vet att jag önskar mig: då hänvisar jag till Önskelistan på min
blogg- www.philinea.blogg.se
Saker jag tycker om: Att teckna, måla, hud/smink/hårprodukter m.m
Saker jag abslout inte tycker om: Datorprylar
Bästa bokgenre: My god, det var evigheter sen jag läste en bok. Allt utom
deckare kanske?
Bästa filmgenre: INTE fantasy (typ: sagan om ringen)
Bästa musik: inte NRJ eller Rix FM precis.
Saker jag känner vore överflödigt att få: Allt är uppskattat
Klädstorlek: M/38 oftast
Sko/strumpstorlek: 39/40

Enjoy!

Jag har vart på jättebra humör hela dagen trots att jag inte ätit något.
Detta för att jag har repat scenprover med Karin å Frida och sedan haft en riktigt schysst eftermiddag med Frida. Sen färgade jag håret och så kom Henning och vi var på toppenhumör båda två fastän det brukar vara gnälligt innan vi ätit, men istället satte vi igång att möblera om. Det blev... (Plats för fri tolkning.)
Sen hände något.
Blodsockernivån tog ett hopp från tian, rakt ner i betongen och jag:
1. Fick svinont i huvudet.
2. Blev trött och hängig.
3. Blev grinig som en treåring.

Nu väntar jag på föda.
Och på att Sanna ska komma och göra slingor i mitt hår och det kommer att bli såå bra.
För övrigt är det nog sjuttielfte varvet den här Sixteen Horsepowerskivan går.
Jag stänger av.
Nu.

Under en diskussion vid middagsbordet med Henning och Linnea hoppar de här grodorna ur Linneas mun:
"Nej, män är verkligen inte så smarta ibland."
Senare:
"Det är så jävla typiskt skåningar alltså!"
Hade Calle P Herslow hört det hade jag åkt med röven före över Hallandsåsen, det är ju ett som är säkert i alla fall.
Men. Som Henning uttryckte det:
"Vad vore livet utan fördomar?"
Jävligt tråkigt antagligen. Och världen vore kanske en smula bättre.
Men skit i det.

Hur många gånger har man inte hört det i sitt liv. My god vad pissed man blir när man får höra det.
Idag kom jag hem och diskade och slängde surt ihop en latte (Latte?! What?!) och sen förklarade jag för Henning att jag var sur och ledsen och trött. Då sa han:
"Varför är du sur och ledsen och trött då?"
"Jadu, gissa det om du kan vettja!" Fräste jag tillbaka.
"Jahaaa." Sa han då.
Jag vet inte om det beror på att jag har mens men när man inte kan hitta någon anledning för varför man annars skulle vara sur och ledsen och trött (förutom att det är pissig måndag i pissiga november) så är ju det alltid ett säkert kort att dra till med. Ett annat stort plus är att man har garanterad kärlek och fjäsk, i alla fall under den tiden som sambon kommer ihåg det. (Den garanterade kärleken blir ju kvar även efteråt men den kan vara lite extra intensiv under dessa perioder.)

Ta närmaste bok, slå upp sidan 18, rad 4 vad står där?
"lusen varken sprider eller orsakar sjukdomar." (Egenvårdsguiden)
Sträck ut vänster arm rakt fram vad rör din hand vid?
En datorskärm som blinkar så att man får rabies och blir knäpp. Dags för ny.
Utan att se efter vad är klockan nu?
20.37. Ooh. Rätt svar: 20.35.
Vad såg du på TV senast?
Dokumentären om Jesper Odelberg som heter Lindansaren.
Bortsett från datorn, vad lyssnar du på just nu?
Jesper Odelberg på teven och Henning på gitarr.
När var du ute senast och vad gjorde du då?
Kom hem från fika med Teo.
Vad tittade du på innan du gjorde denna lista?
Teven.
Vad har du på dig?
Blåa Elonstrumpor, Svarta Cheap Monday, brun sidenblus, svart kofta. Underkläder också förstås, med tillhörande mensfångare såattsäga. Glasögon har jag också på mig. Och en hårklämma och ett styck hårspänne.
Drömde du ngt i natt?
Jag har drömt massvis av konstiga drömmar på sistone, men jag minns inget från just inatt.
När skrattade du senast?
Hela tiden nu när jag skypar med Elin. Hon är hilarious!
Vad finns på väggen där du sitter?
Hyllor med tekniska musikprylar på och massvis med sladdar hängandes från krokar.
Har du sett ngt konstigt på sistone?
I Lund för någon månad sen såg jag en helt vanlig tant och en farbror, och farbrorn snurrade på en skylt där det på ena sidan stod NN sköt Olof Palme (minns inte vad han hette) och på andra sidan stod det Sluta mörda oss! Jag förstod inte varför dom inte bara hade varsin skylt med text på så dom slapp snurra... (Dom var nog inte helt vanliga heller, men dom såg åtminstone rätt vanliga ut.)
Vad tycker du om den här utmaningen?
Jag har sett den hos så många så jag tyckte det var dags att svara på den. Jag gillar ju såna här listor, egentligen. Så jag gillar väl den. (Men det var krångligt att  fylla i samtidigt som jag pratade med Elin och hennes mamma på Skype. Fast nu la vi på)
Vilken film såg du senast?
Flight 93. Jag blev lite besviken för jag trodde det var United 93. Men den var ok ändå.
Om du blev multimiljonär vad skulle du köpa?
Antagligen jävligt mycket.
Berätta något som ingen annan känner till?
Om vadå? Matte? Teater? Det kanske inte är så många som känner till att Federico García Lorca var homosexuell och även socialist och det blev han avrättad för. Nu vet ni det.
Om du skulle förändra EN sak i världen utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor vad skulle det vara?
Kanske ta bort alla människor så att jorden fick en chans att läka. Och kanske skulle en ny och snällare livsform ta över. Eller ta bort hela universum så att inga andra onda livsformer kan komma och ta över.
Tycker du om att dansa?
Jag hatar att dansa.
George Bush?
Jag hatar honom också.
Vad skulle dina barn heta? (Pojknamn/Flicknamn)
Jag har en jäkla massa namn på lager. Men dom sparar jag nog så att ingen snor dom.
Skulle du kunna flytta utomlands?
Njae. Möjligtvis under vinterhalvåret. Jag skulle gärna bo och plugga i USA en tid, men det har jag inte råd med.
Vad skulle du vilja att Gud skulle säga till dig när du kommer till pärleporten?
Du var schysst så du fick komma hit även fast du inte var döpt och kristen.
Vem vill du se sno denna lista och svara på frågorna?
Alla som läser min blogg! Det ni.
Vad skall du göra nu?
Förmodligen spendera lite tid med Henning innan vi ska gå och lägga oss och det ska bli måndag och tråkig vardag igen.

Min Önskelista Julen 2006:
1. Diorissimo (parfymen)
2. Alla Rockyalbum utom Volym nio (seriefiguren)
3. Apple Ipod Universal Dock
4. Schyssta prylar från Body Shop

Saker som jag verkligen behöver, men helst inte vill önska mig, men måste ha:

4. Pengar till tandläkarbesök och lagning av eventuella (sannolika) hål
5. Pengar till nya glasögon
6.Pengar till ny bettskena
7. Pengar till leverne
8. Pengar till Åre

Om ni har satt på lite vatten i en kastrull och resten av vattnet i vattenkokaren för att sedan hälla i kastrullen och ni har glömt bort att ni gjort detta och sedan ser katten stå och stirra på spisen för att vattnet i kastrullen har ångat upp och kvar bara är en jävligt varm kastrull på sexan.
Häll då för guds skull inte i vattnet från vattenkokaren.
Herrejävlar vilken fontän det blev!
Jag är helt enkelt dum i huvudet.
Inga makaroner för mig idag...

Grattis Elin och Robban på födelsedagen!
21 år och 26 år!



Önskar hon med dubbelhakan till höger.

Förtydligande för alla som vill ragga på någon av födelsedagsbarnen- de är inte ihop, det bara ser lite så ut.

Jag tror att jag har eller har haft feber. Jag kan inte tänka. Är trött och seg. Svettas konstigt.
Jag tänker inte åka till universitet idag, det är synd för det är den enda föreläsningen om expressionismen. Jag hoppas att någon tar jävligt bra anteckningar.
Eftersom det är så fruktansvärt synd om mig och varken klitabletter eller kortison funkar och för att jag har fått feber så satte jag på Absolute Christmas. Herregud. Det är ju så man skäms.

Min Önskelista Julen 2006:
1. Alla Rockyalbum utom Volym nio (seriefiguren)
2. Apple Ipod Universal Dock
3. Schyssta prylar från Body Shop

Saker som jag verkligen behöver, men helst inte vill önska mig, men måste ha:

4. Pengar till tandläkarbesök och lagning av eventuella (sannolika) hål
5. Pengar till ny bettskena
6. Pengar till leverne
7. Pengar till Åre

Oh my god. Jag älskar den här skivan. Nu ska jag skjuta mig.

Henning skrev en låt om att solen kommer tillbaka i maj.
Det kändes som en hård och brutal sanning.
Men han skrev även att vi kommer klara oss igenom det.
Det kändes tryggt.
Vi har ju trots allt levt i det här mörka, kalla landet i hela våra liv, så man borde ju vara van.
Ändå undrar jag varje vinter hur fan man klarar det.

Hemma är det mörkt. Inga lampor tända.
Det är för att vi väntar på att sticka iväg.
Iväg och repa.
Jag hatar att vänta. När man väntar tappar man lusten.
Att vänta är det absolut sämsta med hela livet.
Tick tack, tick tack, tick tack, tick tack.

Vi har en tradition av att inte gå till doktorn i min familj.
Vad det beror på vet jag inte, men det kan bero på att läkarna oftast säger Bogus bogus och så skickar dom hem en med ett Det går över och om man har tur så får man något recept och om man har otur får man några svindyra recept.
Idag hoppades den norska läkaren att jag hade skabb. Hon verkade bli lite exalterad av tanken. Äntligen lite action, tänkte hon nog. Tills hon kallade in en kollega som sa att Näe, det här är inte skabb och inte loppor och inga nässelutslag och ingen allergi och så tittade dom tillsammans i en läkarbok med jätteläskiga bilder i och funderade på vad det kunde vara. Den norska läkaren verkade bli lite besviken över att jag inte hade skabb. Jag däremot blev lättad och sa thank you god.
Det hjälpte inte att jag berättade att min mor fick en jätteovanlig form av Psoriasis när hon var lika gammal som jag som inte såg ut som Psoriasis. Dom skrattade bara och pekade på mig och sa Hahaha, så där ser inte Psoriasis ut. (Kanske inte men i alla fall i min fantasi.)
Till slut kom dom fram till att dom inte visste.
Jag ville få en remiss till hudkliniken.
Det ville inte dom att jag skulle få.
Till sist fick jag recept på antihistaminer och någon stark kortisonsalva and off we went to the drugstore och inga pengar hade jag utan stackars Henning fick punga ut med de 242 riksdalerna de där medlen som knappast behandlar orsaken till problemen utan bara döljer dom en stund, kostade. Jag påminde honom snällt om att han enligt soc är försörjningsskyldig mig, jag var helt enkelt ett dåligt drag.
Och skulle problemen inte försvinna måste jag komma tillbaka och åter betala 150 kronor för att kanske, kanske, förhoppningsvis få en remiss till hudkliniken.
Nu hoppas jag tametusan att detta hjälper.
Håll tummarna.

Nu har jag ätit en djup tallrik med idealmakaroner, smör och grönsaksbuljong. Jag känner mig inte mätt, men det kommer innebära att jag inom cirka tio minuter kommer att må riktigt illa.
Well.
Klockan 15.00 skall jag gå till doktorn som kommer att säga:
Det går över, gå hem.
Men hon får inte säga så. För jag är student och fattig och det betyder att jag inte går dit förrän det är riktigt akut så dom måste i alla fall ta lite prover eller skicka mig till en hudklinik eller något. Men de får helst låta bli att ta blodprov eftersom dom sa på blodcentralen när jag var där och gjorde min medmänskliga plikt och lämnade en skvätt blod att det nästan inte fanns något att sticka i.
Please. Låt mina blodådror vara.

Så hade man till slut tagit mod till sig att gå och träna själv i den läskiga träningshallen.
Utslagen som hade kommit på armen, höften, fingrarna, tja lite överallt hade inte bekymrat mig särskilt mycket. Några minuter innan jag satte av mot bussen tittade jag dock på bipacksedeln till Esberitox som jag hade tagit på morgonen och jag hann se ordet:
Nässelfeber.
När jag sprang i väg mot bussen slog mig en tanke.
Körtelfeber.
Pers Frida hade ju körtelfeber när dom var här, men vi kramades ju bara en gång så det är säkert inget.
Men man får ju inte träna om man har det för då kan mjälten spricka och så dör man.
Ringde modern och bad henne ringa Sjukvårdsupplysningen. Hon ringde tillbaka och sa att de sagt att det förmodligen var nässelfeber och att jag skulle gå till doktorn och absolut inte träna. Jag tyckte inte om den upplysningen eftersom jag hade haft en sorts självterapi hela morgonen angående att övertala mig själv om att träna.
Jag håller på att bli förkyld, om jag tränar går det över. Om jag skjuter upp det till onsdag kommer jag att bli förkyld till dess.
Jag ringde själv upp Sjukvårdsupplysningen när jag kommit till Lund och fick luddiga svar.
Men då kan jag väl träna?
Hon verkade inte veta något om något.
Så jag kan träna då?
Det vet du väl bäst själv, sa kvinnan. Du får ju själv bestämma vad som är viktigt. Och så lämnade hon mig åt mitt öde.
Väl inne på institutionen träffade jag ett gäng härliga teatervetare som var mer glada än jag över att fantisera ihop smaskiga tänkbara sjukdomsscenarion.
Du måste få penicillin.
Skabb.
Du får inte träna.
Jag har vänner som aldrig mer kan träna.
Du kan få ärr på hjärtat.
Esberitox? Echinacea? Det har varit jättemycket artiklar om att Echineacea är skitgiftigt. Det ska du inte äta.
Du får absolut inte träna innan du vet vad det är.
Jag beslutade mig för att lyda råden och inte träna. Koncentrationen var inte på topp under föreläsningen och hjärnan satte istället iväg på alla möjliga konstiga sjukdomsförlopp.
Jag åkte hem för att ringa doktorn. En telefonsvarare som sa: Vi har öppet mellan 7.30 och 17.00. Jag tittade på klockan och såg att den var på slaget 17.00. Jag blev förbannad.
Startade istället en undersökning. På bipacksedeln stod det att biverkningar var nässelfeber. På Läkemedelsverket stod det att de hade gått ut med varningar. På en sida stod det om en vetenskaplig undersökning som bevisat att Echinacea inte har någon som helst effekt på förkylning. Det gjorde mig förbannad, trots att jag två veckor tidigare sagt:
Det funkar. Om det faktiskt gör det eller om det är placebo, spelar ingen roll. Så länge det funkar.
När någon hade ifrågasatt det. Det kostar 150 spänn på Apoteket. På Apotekets hemsida stod det att personalen var noga med att påpeka riskerna med de här preparaten för kunderna. Ingen sa något om någon risk till mig, och hade de gjort det hade jag troligen skitit i det, men ändå. Sen ringde Henning och jag frågade om utslagen kom före eller efter Sofia och Sofi kom hem, jag köpte nämligen Esberitox samma dag de kom hem. Det var innan, sa han.
Det var innan.
Hela min undersökning och troliga orsak föll omkull. Jag får ändå gå till doktorn. Jag kan inte äta något mot förkylningen som ligger på lur. Och det värsta är att jag säkert hade kunnat träna helt riskfritt och därigenom blivit av med förkylningen. Nu kommer den istället att bryta ut lagom till onsdag då nästa föreläsning är. Nästa termin blir det bannemig inget träningskort på Gerdahallen i Lund.
Jag hade kunnat träna.

Jag får hålla hårt i mig själv för att inte börja smygjulpynta.
Jag tänkte att det kanske var nästa helg som man fick börja, men det var inte förrän nästa igen.
Tur är väl det kanske med tanke på prover och annat.
Men det är lång tid kvar.
Men, jul, jul, jul!
Jag älskar julen.
J A G  Ä L S K A R  J U L E N ! ! !
Hej, mitt namn är Linnea och jag är julist.
Jag är ju inte särskilt kristen, inte alls faktiskt och jag är ju inte heller medlem av den svenska kyrkan. Så här kommer en okristlig klassiker, som ni kan läsa till ert okristligt starka kaffe, det ska jag:

Midvinternattens köld är svår.
Tio små Nissar i djupsnö går.
Rävsax gömd under skynke vitt
knipsar Nisse av på mitt.
Livsandarna snabbt för honom tryter,
snart i eget blod han flyter.

Nio små tomtar i midnattstimma
traskar fram i månljusstrimma.
Ugglan hoar i sitt näste.
Istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
Tomte ligger död på trappen.

Utanför dörren står gröten och ångar.
Åtta nissars intresse den fångar.
Under stigande hunger faten de nalkar,
en stackars tomte på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.

Många springor stugan har
där sju tomtar in sig tar.
Katten som bak dörren ruva,
slukar Nisse med hull och luva.
Resterna av tomtehand
suger Misse bort från tand.

Sex små Nissar mot julbord ila,
snabbt dom uppför bordsben kila.
När sista tomten över kanten hasa,
han tappar greppet och nedåt rasa
Faller nedåt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.

Tomtar fem i väldig iver
springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rätt på knivens egg.
Lilla Nisse, stackars saten
rinner ut i sillsalaten.

Fyra nissar har festat på sill
och nu de törsten sin släcka vill.
Mot glöggen de springer i samlad tropp
och tar för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller Nisse i glögghett hav.
Likt skållad mandel hans skinn faller av.

Tre små tomtar i granen svingar
mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga,
strax han står i ljusan låga
Doftar snart likt vidbränd stek
ångrar då sin ystra lek.

Två små tomtar omkring sig tittar
då en smällkaramell de hittar.
Nisse ner på den då hoppar,
men för detta den ej stoppar.
I tak, på golv, på gardin med frans
finns nu Nisses hjärnsubstans.

Husbonn stiger upp i natten
för att kasta lite vatten.
Under husbonns tunga toffla,
Nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var,
inte en jäkla tomte finns kvar.

Där fick dom för att det var så lång tid kvar.

Personer: Jag.
Farkost: Gul buss.
Väder: Grått, med lite blåa ljuspunkter.
Soundtrack: Johnny Cash, Dolly parton.
State of mind: Nöjd. Nästan lycklig.

Bergsgatan: En värld.
Personer: Jag.
Soundtrack: Bruce Springsteen- Nebraska

Södra Skolgatan: En värld.
Personer: Jag och Henning.
Bipersoner: Katterna.
Soundtrack: Moneybrother- Dom vet inget om oss
State of Mind: Fredagslycklig.

Om jag får lov att skryta tänkte jag meddela att jag fick VG 5 (högsta betyget) på den där tentan jag satt och tragglade med för några veckor sen.

Japp. Jag är jävligt nöjd.
Det här med betygen är ju annars en skum grej som jag funderat över lite grann. När jag gick på gymnasiet fick jag till exempel MVG i engelska, men "bara" VG i svenska. Skumt att man kan ha bättre betyg i ett annat språk än sitt eget.
I vilket fall som helst så verkar det där med betygen krångligt för alla lärare, det vet jag nu när Henning sitter dag ut och dag in med alla omdömen och betyg och jädrans kvartsamtal, klart dom stackarna ska ha betalt sommarlov!
Anyway. Min engelskalärare motiverade MVG:t med:
"Du har ju ganska mycket frånvaro men jag kan inte låta det gå ut över betyget som du faktiskt är värd."
Under trean på gymnasiet hade jag träffat Henning som råkade bo i Malmö så jag var borta rätt mycket under veckoslut, då svenskan var och veckobörjan(ena?), då engelskan var. Min svenskalärare däremot motiverade VG:t såhär:
"Du är ju värd ett MVG, men du har ju varit borta så mycket så jag kan bara ge dig ett VG."
Det verkar onekligen svårt det där med betygen. 
Jag önskar bara att mina gymnasiebetyg varit bättre så jag hade kunnat plugga juridik. Jag vill, tänker och ska ju bli skådespelare men jurist är ju en rätt schysst bak-up plan. Jag vet ju att jag hade kunnat prestera lika bra där som jag gör nu. Bara jag hade vetat det på gymnasiet, för nu får jag never ever en ny chans. Tough Luck.
Får jag inte bli lycklig (skådespelare) så tänker jag i alla fall bli rik (jurist), är mitt motto. 
Tjarrå!

Utanför mitt fönster har det i några timmar nu stått ett gäng poliser som haffat till synes oskyldiga cyklister. Även sådana med hjälm på. Ja, cyklister då, det är inga kravallpoliser vi snackar om.
Efter ett tag började jag, tillsammans med mina grannar som även dom stod klistrade med truten mot rutan, undra vad i allsindar de stackars cyklisterna gjort fel. Jag öppnade fönstret och försökte tjuvlyssna på vad den ena polisen sa till cyklisten han precis hade pekat på med hela handen och som följdaktligen stannat.
Han sa: Inget.
Men, han pratade på manligt polismanér med sin axel och sa:
- Var det en äldre herre med svart rock.
Bzzzzz.
- Ok. Du (otydligt) vid stoppet där borta.
Jag antar att det jag inte hörde var "satte inte ned foten". Detta vet jag eftersom Sofia råkade ut för samma meningslösa böter i våras. Hon stannade, bredvid en bil som stannade, men satte inte ner foten. För det fick hon 600 kronors böter. Jag undrar vad det beloppet ligger på nu när man fördubblat böterna för trafikförseelser.
Alltså. Polisen har uppenbarligen stationerat ut en gömd polis vid Stoptecknet som meddelar de utanför vårat fönster som sedan stoppar och ger böter. Så håller dom på och leker FBI-agenter och får sin lilla action i vardagen.
Min fråga är bara: Finns det inte bättre saker att lägga de små resurserna på?
Alla dom som kör som galningar i den här stan? Alla lastbilschaffisar som kommer onyktra i land? Pedofiler. Våldtäktsmän. Mördare?
Det är klart, dom lär ju ha cashat in en jäkla massa stålars till polisverksamheten idag eftersom dom stannade och gav böter till ungefär var tredje person som cyklade förbi. Det blev böteskö.
Min andra fråga är: När är det meningen att man ska lära sig allt det här?
Man lär sig det i alla fall inte när man tar körkort. De flesta jag pratat med säger att de minns att man hade "cykelkörskola" någon gång på lågstadiet. Jag har bara ett vagt minne av att vi cyklade slalom mellan koner. Men hallå. Jag är uppvuxen på landet, där det varken fanns stopp eller stoppljus. Ska dessa "cykla-i-stan-kunskaper" vara medfödda eller?

Jag hoppas ändå att poliserna i alla fall gav dom med cykelhjälm lite extra beröm. Det kunde dom väl kosta på sig.

Och så önskar jag att jag kunde gå ut och ge folk lite böter här och var så jag också kunde få lite stålars. Till exempel dom som försöker köra på mig. Eller alla Punkt.Se, City och Metromedarbete. Eller grannarna som borrar dagarna igenom så det inte går att tänka. Eller Heimstaden för att dom har så dålig standard och höga hyror. Eller november för att det är november. Eller. Eller...

När jag var och handlade innan fick jag be kassör... Kassörskan heter ju den kvinnliga formen, men den manliga? Kassören? Nej, det blir fel, kassörskaren? Nej, inte så heller. Kassamannen? Där har vi det.
När jag var och handlade innan fick jag be kassamannen ta bort apelsinerna för jag hade inte råd med dom.
Om ni vill skänka mig en krona eller två så bara skicka ett mail så kan jag skicka mitt kontonummer till er.
Om tiggaren som stod där när jag gick in, en ung fräsh kille i 25-årsåldern, hade stått kvar utanför när jag gick ut hade jag kunnat säga: "Du har nog mer pengar i den där handen än vad jag har på mitt konot och i plånboken."  Han stod inte kvar. Tur var väl det. Det hade kunnat bli pinsamt.
Nåväl, jag har ju i alla fall mat för dagen och husrum. Thank god.

Jag har även ringt gnälligt samtal till Sydsvenskan, för vi har inte fått tidningen. Jag antog att vi hade missat att betala och det hade vi också men vi skulle ändå inte fortsätta med prenumerationen. Saken var bara den att jag trodde att man betalade i förskott och att man inte fick tidningen från och med den dagen man inte hade betalat. Så jag skulle helt enkelt ringa dit och kräva de där sex numrena vi aldrig fick i samband med flytten. Så var det inte. Det visade sig att vi var skyldiga Sydsvenskan pengar för den senaste månaden, tvåhundra riksdaler för att vara exakt. Men den snälla damen drog i alla fall av kostnaden för de där sex numrena vi aldrig fick. Så kan det gå.

Jag måste även ringa till Djursjukhuset och fråga hur det nu var med Frontline, för öronskabb på katterna. Fick ett recept på något preparat när vi kastrerade Thoth, men receptet är borta. Frontline fungerade ju dessutom utmärkt även fast det egentligen inte är till för öronskabb och det är antagligen billigare också.

Wellwell. Utgifter, utgifter och åter utgifter. Men var är inkomsterna? Var?!
Som sagt, maila mig, få mitt kontonummer och sätt in lite cash, så lovar jag att omnämna er här i bloggen!

L: Älskling, vi har ingen frukt...
H: (glatt) Nä, men vi har RedBull!
L: Ja, men då häller jag väl lite RedBull i Youghurten då.

Jag är uppe klockan 07.00 en måndagmorgon. Föreläsning klockan 13.00-15.00. Det kallar jag försök till struktur det! Jag är grymt imponerad av mig själv.
Gå inte och lägg dig nu, sa H strängt när han gick. Men jag måste erkänna att tevesoffan ser väldigt skön ut.
Men, läsa först- sova sen.



Rättelse: De mest långväga gästerna i helgen kom ju förstås från Oslo. Även om vi får anta att dom inte bara kom för Hennings spelning. Dessutom så kändes det när dom kom, som att de aldrig varit borta, och därför glömde jag nämna dom i mitt förra inlägg. Och det är ju så det ska vara, eller hur? Det ska kännas precis som vanligt. Då är det bra. Min älsklingar.
(Och Elin, jag längtar fortfarande efter dig såklart.)

Nu, åter till Strindberg.
(Fan, va pretto jag låter.)

Helgen har varit otroligt bra och spelningen igår var super.
Vi fick även betydligt mer besök än vi trodde, både från Falkenberg och Helsingborg.
Mest långväga var dock Götebörgarrrna.
Efter spelningen hade vi fest och efter festen (eller under?) somnade X antal ganska onyktra personer på vårat golv. Jag gick runt och la på täcken och filtar så gott det gick.
Själv somnade jag runt halv fem.

Dagen har inte gått i alltför många knop.
Jag har inte läst det jag skulle. Det börjar gå utför.
Min plan är dock att imorrn gå upp samtidigt som H, klockan 06.40.
Jag tror att den planen kommer att gå åt skogen.
Men jag vill ju så gärna ha lite struktur.
Därför att nu är det verkligen läge för en släng av panik. Det närmar sig med stormsteg.
Så jag måste hitta ett system som fungerar. Jag tänker: Upp tidigt. Plugga skolan. Eftermiddag. Plugga scenprov.
Det får gå. Det måste gå.
För övrigt älskar jag Henning mest av allt på hela jorden. Ville bara tala om det.

Kanske får jag struktur om jag nu går och tar en kopp te, en macka och sen går och lägger mig senast klockan tio?
Antagligen. Let´s go for it.

Jag känner mig lite stressad och undrar hur i hela fridens namn jag ska kunna suga ut det bästa ur den här helgen.
Idag kom mina älsklingar Sofia å Sofi. (Jag visste att dom hade planerat överraskning!)
Ikväll kommer Bäcker.
Imorrn kommer mamma, pappa, farmor å bror och tillsammans skall vi åka till resterande familjen i Staffanstorp å hänga där under dagen.
På kvällen kommer Ylva.

Hjääälp! Så många fina människor att ta hand om under så kort tid.

Henning är skitskraj över att bli förkyld lagom tills på lördag.
Om det hade varit jag som skulle göra något är jag absolut säker på att jag hade blivit förkyld. Alla stora händelser i mitt liv är nämligen kantade av en förkylning.
Det är p s y k s o m a t i s k t . Säger dom som vet.
När jag tog studenten var jag dock inte förkyld. Det är nog även den enda skolavslutningen jag inte varit förkyld på. När jag ska runt och söka kan ni till exempel ge er fan på att jag kommer att vara dödsförkyld. Men det skiter jag i. Jag ska göra det ändå. Jag har trots allt spelat föreställningar med lunginflammation och 40 graders feber. Det går. Då ska jag väl banne mig klara av tre minuter. Jag är inte så klen som ni tror.
Anyway, Henning har således köpt dundervitaminer, enligt Mr. Rob.
Jag drack imorse en brustablett utlöst i ett glas vatten.
Jävlar i min låda om inte skiten såg ut som... Fanta!
Oh my god, tänkte jag. Det här kan inte vara bra.
Den smakade även som Fanta Light, tror jag.
Med tanke på allt aspartam i den får vi verkligen hoppas att:
C-vitamin
B1, 2, 3, 5, 6, 12-vitamin
Biotin
Folsyra
Kalcium
Magnesium
och Zink
väger upp all den där aspartamen och alla dom färgämnena.

Igår gjorde jag ett test i skittidningen City om jag var lycklig. Man skulle svara Ja eller Nej på frågor av typen "Vaknar du upp till en underbar dag?" och sen skulle man räkna ihop antingen ja:na eller nej:na, det hade dom glömt skriva vilket, och sen fick man läsa i en spalt om man var lycklig eller ej. Då är min fråga bara: Vem fan vaknar upp till "en underbar jävla dag" i november?!

För övrigt var gratistidningsutdelarna osedvanligt enerverande igår. Om man går hemifrån och har bråttom till bussen vill man inte bli stannad för att få en tidning. Särskilt inte om man redan prenumererar på en dyr morgontidning. Och om man mot all förmodan skulle vilja ha en gratis skittidning kan man ta en själv. Eftersom gratistidningsställen står varannan meter över hela stan. I vilket fall som helst gick jag försenad till bussen och jag hade bråttom och jag kan ge mig den på att jag såg ut att ha bråttom också. Då skriker en brud i Punkt.se-jacka tio meter ifrån mig "VILL DU HA EN?!" Äh, näe. Och det borde du ha kunnat lista ut eftersom stället står närmre mig än vad du gör och jag inte har tagit någon. Pucko. Sedan när jag kom fram till övergångsstället vid Södervärn och stod och trampade otåligt eftersom det var röd gubbe och jag såg att bussen redan hade kommit och det äntligen blir grönt och jag småspringer över mot bussen. Då. Då, plötsligt, hoppar det fram en Punkt.se-jävel som ska försöka vara lite spexig och sticker upp en skittidning i nyllet på mig! Hoppar. Bokstavligt. Som "Tjolahopp- här får du en gratis skittidning att läsa när du ändå redan har läst sydsvenskan och har en massa viktig kurslitteratur att läsa på bussen!" Demonstrativt går jag och tar en Metro ur deras tidningsställ, för det är trots allt den minst sämsta av de tre skittidningarna.
Alltså.
Snart brukar jag våld.

Så att säga.
Känsliga läsare varnas!
Igår, när jag skulle sova skulle jag bara peta lite på nageltrånget med en nagelpetare när hela tån fullkomligt exploderade i en varkavalkad. Gult äckligt var böljade ut från tån.
Det gick inte att se att det fanns var där från början.
Jag skulle förmoda att det är likadant idag men jag vågar inte försöka mig på det igen för det gjorde så ont!

Jag börjar även allvarligt fundera på att emigrera. Man blir ju deprimerad här. Trött och jävlig fastän man inte går upp förrän halv tio, för man pallar absolut inte att gå upp tidigare, och solen orkar sig inte ens över hustaken.

(Märkte ni hur mycket jag överdrev med varet? Men det blev mycket roligare för er att läsa och mycket roligare för mig att berätta. Men det är ändå sant, var kom det. Kontakta sjukvården: vid besvärlig infektion med varbildning och dunkande värk. No Way José! De cashen och den smärtan behåller jag gärna för mig själv.)

Varning! Nagelinlägg. Eller det kanske bara är jag som har nagelfobi och tycker det här är ganska äckligt?
Anyway. Trots att jag alltid har klippt mina naglar enligt konstens alla jävla regler har jag nu råkat ut för något som aldrig hänt mig förut.
Nageltrång!
Det gjorde ont när jag duschade på tån och när jag sen hade bestämt mig för att ha kjol, det är ju mycket finare men även mycket krångligare, och hade meckat på mig strumpbyxorna märkte jag att jag att min tå skrek av smärta av att vara instängd där och jag kunde absolut inte gå på fotjäveln. Så nu sitter jag här i tråkiga bralls och stora strumpor och får väl säkert inte på mig några schyssta pjucks sen heller.
Attans.

Jag insåg precis att efter jag har köpt nytt busskort imorrn så kommer jag ha 20 kronor kvar till den 25:e.
20 riksdaler.
Det kommer att bli spännande.
Inte.
Men jag kan ju i alla fall trösta mig med att jag kommer fram och tillbaka till Lund OCH Staffanstorp hur många gånger jag vill under trettio dagar!
Yippie!

Som vanligt när jag har bättre och viktigare saker för mig gör jag något annat istället. Som att fylla i den här listan som jag hittade till exempel. Sno gärna och fyll i själva vettja!

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense.

Will it be ok? Manus- Lars Winnerbäck
How are you feeling today? Borderline- Alison Krauss & Union Station (HAHA! Nog för att jag är bakfull, men såå illa är det väl ändå inte?)
How do your friends see you? Lebanon, Tennessee- Ron Sexsmith
Will you get married? Log at 25- Christian Kjellvander
What is your best friend’s theme song? Och sommaren fryser till is- Lars Winnerbäck
What is the story of your life? Heartbreakin Man- My Morning Jacket
What was high school like? Mercy- Grayson Capps
How can you get ahead in life? The Fools We Are As Men- Ryan Adams
What is the best thing about your friends? Hotwax- Beck
What is tonight going to be like? Older Cheats- Damien Rice
What is in store for the remainder of this weekend? Min Älskling Har Ett Hjärta av Snö- Lars Winnerbäck
What song describes you? Iväg Till Hemligheten- Lars Winnerbäck
To describe your grandparents? Cruel Mistress- Flogging Molly
How is your life going? I Think I´m Going To Hell- My Morning Jacket (Hehe, ehee...)
What song will they play at your funeral? So Long, Marianne- Leonard Cohen (Nja... Fint låt, men nej.)
How does the world see you? Dog Day Afternoon- Promoe
Will you have a happy life? Lost Cause- Beck (Hrm.)
What do your friends really think of you? Diamonds In The Mine- Leonard Cohen
Do people secretly lust after you? Rötter- Svenska Akademien
How can I make myself happy? Constant Consumption- Promoe (Hahahahaha!)
What should you do with your life? I Have To Quit You- The Solution
Will you ever have children? Fuckin With My Head- Beck

Haha. Om jag inte hade vetat bättre hade det verkat finnas skäl att bli deprimerad.

Jag har fortfarande inte fått mail om hur rätt eller fel det jag valt att skriva i analysen är. Så därför vågar jag liksom inte skriva färdigt. Jag har inte heller fått mail om hur dags det var vi hade handledning imorgon.
Suck!
Kan ju inte göra någonting!
Grr...
Och Henning hånskrattar åt min handlingslista.
"Jord gubba rrrr!
Aftonbl m Söndbl! Man go!
Höhöhö!"

Jag hittade den här bilden på mig själv, på Robbans dator.
Det här var Bad Tastes sommarfest på Lophtet i juli i år.
Bredvid Danne.
Visst är jag lattjo?

Igår sa Henning såhär:
"Eftersom det är min sista lediga dag idag, kan vi inte äta ute då?"
"Jovisst!" sa jag och lät mig bjudas på Indian Haweli. Grymmaste indiska i stan.
Idag sa Henning såhär:
"Eftersom det är min sista lediga dag idag, kan vi inte äta ute då?"
"Ehh" sa jag och tyckte att vi inte har råd.
Men det blir sushi idag.
Sushi för hela slanten.
Och fest. Liksom igår.
Det blir pasta och glasnudlar resten av månaden men det får det bannemej vara värt!

Nu har jag verkligen fått in ett flow.
Om jag bara kunde få svar från Mr.R så att jag inte skriver en hel analys och sen visar det sig att jag är helt ute och cyklar.
Jag måste komma ihåg att det måste bli VG på den här analysen också, så jag får VG i hela delkursen.
Nu skriver jag väl klart och sen får vi se om jag gjort helt rätt eller helt fel.
Det är 50/50.

När jag och Henning vill göra något riktigt, riktigt fint för varandra, då är det inga rosor som gäller.
Nej, nej, nej.
När vi vill göra något riiiiiiktigt fint för varandra.
Då köper han en sån här till mig:

Och jag köper en sån här till honom:


That is sweet löööööv children.
Sweeeeet löööööv.

Denna frrrrrruktansvärrrrda huvudvärrrrrrrrrrrk.
Ville bara vara lite dramatisk.
Anyway. Har gått och dragit på mig en frrrrrrrruktansvärrrrrd spänningshuvudvärk.
Horrible. På morgonen vaknar jag och öppnar munnen och då låter det Knak Knak.
Och jag dör. Av denna spänningshuvudvärk.
Inte ens kaffe botar den. Inte ens kaffe!
Förstår ni?
Inatt överväger jag att sova med den tudelade bettskenan trots allvarlig kvävningsrisk.

För övrigt känner jag mig faktiskt ganska inspirerad både till föreställningsanalys och övrigt.
Ps. Se Weeds, bästa serien nu. Too bad bara att det var säsongsavslut idag. 

Idag har jag varit och tagit tjusiga kort i automaten på stationen.
Sen upptäckte jag att det finns en automat typ 300 meter härifrån.
Igår fick jag ett mail från Frida. Hon hade lyckats fånga min inte lika tjusiga fotomin på bild när vi hade klassfest. Hon redoade den lite grann. Tacksamt må jag säg för originalet är inte grannt.

Hakan ser gigantisk ut, men det beror på att jag trycker bak hakan så jag får dubbelhaka, men det syns inte här. Undskyld.
Jag ser ju ut som en riktig lajbans typ. Och jag ser även lite ond ut. Nu ska den onda lajbanstypen för tredje gången se Scenskolans Stjärnan & Kyssen. Dränk mig.

Ps. Det snöade idag!