Att vara eller icke vara?

Idag klockan 15.00 ska jag gå till vårdcentralen. Man känner sig lite töntig när man går dit för att man har ont i halsen. Jag vet ju att man inte kan få någon hjälp om ens virus inte utvecklats till baciller.
Och oftast har det inte det för jag går dit för tidigt, precis när jag börjar känna att "Ah! Halsfluss!" Och då har det inte hunnit bli någon halsfluss av skiten. Så det lär dom väl säga när jag kommer dit idag och så kommer dom att påpeka att hela mänskligheten håller på att bli resistent mot antibiotika så därför får man inte det om man inte har baciller. Men jag vet det! Jag hade inte ätit penicillin i hela mitt liv förrän jag gick i ettan på gymnasiet. Sen dess har jag ätit det en gång til, två om man räknar att det penicillinet var för svagt och jag fick ett dunderpenicillin. Jag hade mer än gärna legat hemma och plågats med skiten och låtit hela mänskligheten slippa ännu ett steg mot att bli resistenta om det inte hade varit för att jag ska ha massor av folk här hemma på lördag, och de första kommer redan imorgon!
Såå, nu hoppas jag att de ska säga "Grattis! Du har fått halsfluss, här har du ett recept. Gå å ta ut det, börja knapra och du är frisk imorgon!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback