Ojojoj, sicken helg enna!
Ojojoj. Vilken händelserik helg det har varit!
Vi får väl inleda med HV´s förlust mot Färjestad i torsdags. Vad hände?! Jag blev totalt chockad. Och ledsen och upprörd. Och chockad! Aja, Stefan Liv är min hjälte anyway.
Fredagen var spännande med nervpirr inför lördagens flytt och städning med Sanna medan Henning åkte till Falkenberg och hämtade lastbilen. Började städa direkt efter jag kom hem från skolan och vi var färdiga vid halv sju. Pust. Efter att ha legat en hel dag på knä och skrubbat kök och toa och varit "superkvinnliga" var vi tvungna att väga upp det på nåt vis och så kom vi på oss själva med att sitta bredbenta i soffan med pizza och folkis framför tevens "Girls of the Playboy Mansion". Gosh. Två extrema varianter av det hela på en dag.
Fredagen i sig var som en dokusåpa när jag spänt väntade på att Linn skulle ringa. Linn som i sin tur väntade på att pojkvännen som satt full (både av ångest och av alkohol, får vi anta) i en lägenhet i Malmö skulle ringa och säga om han kom in på scenskolan här eller ej.
Det gjorde han! GRATTIS!
Lördagen började klockan sju och vid nio började våra vänner trilla in. Förutom Teo, som kom fem i. Mycket föredömligt säger fröken tidsfascist. Grejen var bara att alla andra var sena så vi kunde inte göra något ändå. Men till sist kom alla och flytten gick som smort, på ca tre timmar. Två omgångar med lastbilen och en kaffepaus hanns med. Tack så mycket: Teo, Sanna, L-O, Andreas, Fricke, Lisa, Jacob. Och Sara och Linda. Och Sofia och Sofi. Och Danne.
Sedan började jag och Danne å Sanna måla kök och sovrum. Sen när jag började slappan av kände jag av det. Halsontet. En svidande känsla och trötthet i hela kroppen. Jag var knockad. Det blev teve hela kvällen.
I morse gick vi upp vid nio och åkte till ÖB och köpte balkongmöbler och en hylla. Sen åkte Henning till Falkenberg för att lämna lastbilen som under natten blivit märkt av Malmö. GI hade nån skrivit med fetstil på den. Men det är väl ok, GI-metoden är ju ganska inne nu...
Efter väckning kom Sanna, Sofia och Sofi hit för att måla. Och när vi var färdiga somnade vi allihop i stora sängen som för närvarande står i varadagsrummet.
Det är det som känns så bra nu. Att man bor så nära sina vänner att man inte ens behöver umgås för att hänga, för att det ska kännas värt att ta sig nånstans. Det enda man behöver göra är att sova.
Fyra brudar i en stor säng. Mysigt.
I kväll har jag mest legat i sängen, druckit te och ätit Strepsils. Känner mig riktigt kass faktiskt. Jag som tycker att det är så kul att packa upp. Egentligen. Bara det att allt blir så jobbigt när man är sjuk. Fem minuter uppe, trettio i sängen. Bläää.
Vi får se vart det leder.
Vi får väl inleda med HV´s förlust mot Färjestad i torsdags. Vad hände?! Jag blev totalt chockad. Och ledsen och upprörd. Och chockad! Aja, Stefan Liv är min hjälte anyway.
Fredagen var spännande med nervpirr inför lördagens flytt och städning med Sanna medan Henning åkte till Falkenberg och hämtade lastbilen. Började städa direkt efter jag kom hem från skolan och vi var färdiga vid halv sju. Pust. Efter att ha legat en hel dag på knä och skrubbat kök och toa och varit "superkvinnliga" var vi tvungna att väga upp det på nåt vis och så kom vi på oss själva med att sitta bredbenta i soffan med pizza och folkis framför tevens "Girls of the Playboy Mansion". Gosh. Två extrema varianter av det hela på en dag.
Fredagen i sig var som en dokusåpa när jag spänt väntade på att Linn skulle ringa. Linn som i sin tur väntade på att pojkvännen som satt full (både av ångest och av alkohol, får vi anta) i en lägenhet i Malmö skulle ringa och säga om han kom in på scenskolan här eller ej.
Det gjorde han! GRATTIS!
Lördagen började klockan sju och vid nio började våra vänner trilla in. Förutom Teo, som kom fem i. Mycket föredömligt säger fröken tidsfascist. Grejen var bara att alla andra var sena så vi kunde inte göra något ändå. Men till sist kom alla och flytten gick som smort, på ca tre timmar. Två omgångar med lastbilen och en kaffepaus hanns med. Tack så mycket: Teo, Sanna, L-O, Andreas, Fricke, Lisa, Jacob. Och Sara och Linda. Och Sofia och Sofi. Och Danne.
Sedan började jag och Danne å Sanna måla kök och sovrum. Sen när jag började slappan av kände jag av det. Halsontet. En svidande känsla och trötthet i hela kroppen. Jag var knockad. Det blev teve hela kvällen.
I morse gick vi upp vid nio och åkte till ÖB och köpte balkongmöbler och en hylla. Sen åkte Henning till Falkenberg för att lämna lastbilen som under natten blivit märkt av Malmö. GI hade nån skrivit med fetstil på den. Men det är väl ok, GI-metoden är ju ganska inne nu...
Efter väckning kom Sanna, Sofia och Sofi hit för att måla. Och när vi var färdiga somnade vi allihop i stora sängen som för närvarande står i varadagsrummet.
Det är det som känns så bra nu. Att man bor så nära sina vänner att man inte ens behöver umgås för att hänga, för att det ska kännas värt att ta sig nånstans. Det enda man behöver göra är att sova.
Fyra brudar i en stor säng. Mysigt.
I kväll har jag mest legat i sängen, druckit te och ätit Strepsils. Känner mig riktigt kass faktiskt. Jag som tycker att det är så kul att packa upp. Egentligen. Bara det att allt blir så jobbigt när man är sjuk. Fem minuter uppe, trettio i sängen. Bläää.
Vi får se vart det leder.
Kommentarer
Postat av: Mamma
Älsking!
Så duktiga ni är!
Tack för alla era vänner! Både bröder och vi har spänt väntat på rop om hjälp, men det behövdes ju inte.
Hoppas att ni nu kommer att trivas där mitt inne i "hiet" ( vad det nu betyder), ni som båda är födda och uppväxta vid havet med öppna landskap och måsar som ger skri. Och just nu massor med lärkor och några få strandskator. Våren är faktiskt och sannerligen på väg.
Fast vi ser inte så många strandskator i Slöinge och inte hör vi så många lärkor heller. Men här hörs en massa andra vårfåglar som man blir lycklig över att höra .
Lycka nu till i ert nya boende. och lilla gumman krya på dig!
Älskar dig!
Trackback