Den kom!

Klockan 07.47 (jag har bildminne, heter det ens så? Om jag ser något finns det inpräntat som en bild i huvudet. Fotominne kanske det heter? Det är därför jag alltid varit så bra i skolan. Det är därför jag lär mig text så fort. Det är därför matte aldrig funkat särskilt bra för mig. Ah! Fotografiskt minne!) i morse ringde de och väckte mig. Är du hemma i förmiddag? Ja. Det är jag. Ja. Då kommer vi med din leverans då. Jag är totalt däckad så jag är hemma ja... 
Sen kunde jag inte sova något mer. Jag var ju tvungen att vara vaken när dom ringde. Men jag slumrade då och då för att drömma märkliga drömmar om folk som jobbade på TNT (budfirman).
Till slut, när förmiddagen höll på att ta slut, blev jag orolig och gick in på TNT´s hemsida för att kolla var de var! Precis just då ringde det och dom var här. Utanför dörren. Och jag fick öppna och skriva på, darrig, blek, flottig och med en söndrig näsa. Jag måste sett riktigt knarkad ut, men jag hoppas att de förstod att anledningen till att jag var hemma vid den här tiden på en måndag är att jag är sjuk. De kanske hörde det på min röst också?
Sen öppnade jag paketet, allt var otroligt snyggt förpackat och den var så liten! Och alla papper är genomlästa och fodralet är påsatt och ja... Den är färdigtittad. Liksom. För som det fantastiska tekniska geniet jag är så är det bäst att vänta till Mr. Teknik himself kommer hem och kan installera det som behövs. Inte för att jag inte skulle kunna klara det, mest för att inget skall installeras på fel ställe och förstöra ordningen i Mr. Tekniks perfekt ordnade dator. (Och för att jag är lat och sjuk.) Så, nu är det bara att vänta... Igen.

Till dess borde jag äta frukost. Och ta ett långt uppmjukande bad.


För er som inte hängt med slog det mig att ni kanske inte vet vad jag snackar om: Min efterlängtade Ipod Nano!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback