Some people call me the space cowboy.

Igår skulle jag och Henning och Sofia äta på Just Like Mamas, det var stängt. För renovering eller flytt eller stängning for ever framgick inte. Så vi skulle äta sushi i stället. Sushistället var stängt. För renovering.
Så vi tänkte att vi skulle vara lite wild and crazy och kolla matställen uppåt stan, men ju längre upp mot city vi gick desto längre upp gick även priserna. Så, det slutade med att vi åter vände hemåt mot trygga marker och ett ställe på möllan, Indian Haweli. Grym mat är det!
Efter det gick vi till ännu ett säkert kort för några öl- Sapla. Hakens hak. Jag är stammis där nu. Lite för bra polare med personalen för att det ska vara nyttigt. Jag borde få guldkort där. Slippa köa och ta med en vän förbi kön alldeles gratis. Tyvärr är det aldrig kö där. Men ändå. Man kanske alltid kan få ha ett bord reserverat på uteserveringen till sig och var femte öl gratis?

Anyways. När vi satt där kom vi på hur vi skall leva. Sofia och hennes hemliga man och vi och några till köper en gård på landet. Med åkrar runt omkring och lite skog och cykelavstånd till havet och cykelavstånd till en pendelstation av något slag med lagom avstånd till storstad så att man kan ta en öl i stan då å då (Hennings krav). Så ska vi ha antingen varsin stuga eller varsin del av huset så att det blir som en egen lägenhet, men  ändå nåt gemensamt stort utrymme där man kan hänga och så ska Sofia vara dagmamma och passa kidsen som leker utomhus på dagarna och så ska vi ha en stor lada med studio och ateljé och scen. Och så ska vi sitta på altanen i solnedgången och sörpla vin. Eller cykla till stranden. Och så ska vi hobbyodla grönsaker. Och kanske ha några grisar?
 Ååå. Så skulle jag vilja bo när jag blir stor. Med underbara människor. Typ Sofia. Hippiesar ska vi bli.

Nu ska vi åka till Stoff och Stil och köpa tyg och så ska jag inviga nya symaskinen. Kul!