Nackskott.

Jag har fått nackspärr. Eller nackskott, som Henning sa. Jag vet inte vilket som är värst.
Jag vaknade stel i morse. Vet ej om det beror på att man gått och spänt sig på de oskottade gatorna eller om det kanske är en otrevlig biverkning av det underbara snöbollskriget jag och Henning hade i natt när vi hoppade av bussen. Eller så har jag helt enkelt sovit konstigt.
I vilket fall som helst blir man gnällig och extremt handikappad och så skulle det ju inte vara, idag, när vi ska fira Hennings födelsedag med bra folk. Det blir nog bra i vilket fall som helst.
Fryser gör jag också. Jävla, jävla skitväder.
Fast allt sånt där gnäll är så världsligt och ibland måste man se till något större. Det som gör livet värt all jävla möda. Kärleken. Jag har trots allt världens finaste pojkvän.



Och imorgon blir han 24.

Grattis darling.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback