Vandrande virus.

Jag gillar verkligen inte barn. Missförstå mig rätt, Sanna, Lina och Malte är OK. Liksom.
Men jag ser verkligen barn som vandrande smittohärdar. Och jag har faktiskt belägg för det. När jag pratar med broren som har familj är alltid minst en av deras vänfamiljer nedkräkade av kidsen och alla fular och säger inget om det så dom smittar ned alla ändå.
Folk (läs:mamma, henning mfl.) tycker att jag är löjlig när jag berättar att jag har vantar på mig på bussen (kollektivtrafik - virusarnas mekka) och alltid tvättar händerna när jag kommer hem (OK, inte mamma då) innan jag käkar osv. Även nån gång då och då under dagen då man inte "behöver" (alltså utöver toalettbesök) eftersom virusar sprids även om man bara råkar nudda munnen eller ögonen med händerna.  
Och jag tänker inte sluta med detta för även om vi är för renliga eller ej nu för tiden så har jag *pepparpeppar* faktiskt inte varit sjuk en enda gång i vinter. Jag brukar alltid vara sjuk annars!
Så såhär lät jag när en treårig smittohärd kom på bussen ikväll, till Henning:
"En vandrande kräksjuka"
"Wooahaaaa, den kommer närmre"
"Wa! Akta! Den nuddade dina byxor. Du får tvätta dom sen!"
"Hjälp!"

Alla citaten är autentiska.

Det blir inget Ernstcitat idag eftersom jag fortfarande känner mig bestulen av Lasse Anrell.
Btw. (By The Way, betyder det mamma) Det känns som att jag håller på att få ont i halsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback