Some people call me the space cowboy.

Jag har alltid varit lite avundsjuk på folk som heter Ellen. Det är ett mycket praktiskt, roligt och ombytligt namn. När jag var liten var jag avundsjuk på Ylvas storasyster Ellen som kunde skriva sitt namn LN. Asballt, tyckte jag. Nu har Sofia en vän som heter Ellen och hon kan även heta TraditionEllen, TriangEllen osv. Asballt, tycker jag.
Jag kunde inte skriva mitt namn på något roligt sätt och inte kalla mig för roliga saker och mitt namn hade inte ens en betydelse. Det var bara namnet på en blomma.
Det enda småländska jag fått brukar mamma säg. Jag vet inte det ja, jag kan vara rätt snål ibland också.
Jag ska nog döpa ett barn till Ellen, då skulle det nog bli gladt (egen böjning av ordet glad).

Idag är det 1 maj och vi har traditionsenligt bakisdemonstrerat. Det var najs. Såhär står det på sydsvenskan.se
"Osynliga partiet och syndikalisterna samlade cirka 600 personer till sitt demonstrationståg som samlades klockan 13 på Möllevångstorget i Malmö. Minst 75 kravallpoliser från hela Skåne bevakade när demonstranterna drog genom stan. Det rådde stundvis spänd stämning i tåget och innan det kom igång hade några personer från ett sidotåg på cirka 75 personer brutit sig ut för att kasta påsar med färg mot en porr/video-butik på Bergsgatan."
Den där "spända" stämningen märkte jag inte alls av utan tyckte snarare att det rådde uppsluppen feststämning! Det var kul och härligt som vanligt att tillsammans blockera vägarna. Någon borde verkligen anordna ett Reclaim The Streets till här i Malmö!
Förra året på första maj hade körsbärsblommorna slagit ut och det såg ut såhär:


Nu ska jag gå och äta upp min pizza.
Ciao!