Linneas studie i socialt beteende hos två arter-
Sta´bor Vs. Landsortsbor.
Sociala situationer
Landsortsbor är trevliga och till ytan sett sociala typer som inte drar sig för att heja- på vem som helst! En konversation som lyder som följer är inte ovanlig:
"Hejhej!"
"Vem var det?"
"Ingen aning."
Sta´bon är mer reserverad än den landsortsfödde och hejar man på någon man inte känner eller vice versa blir man utpekad och utdömd som "lite udda".
I mötet mellan sta´bo och landsortsbo kan en del märkliga situationer uppstå, kulturkrockar, om man så vill. Till exempel kan den landsortsfödde börja tvätta en timme tidigare än sin egentliga tvättid (i tvättstugan, i staden) eftersom ingen annan ändå tvättade och eftersom tvättstugor där man bokar tid kan te sig som nya fenomen för den landsortsfödde. Har den landsortsfödde otur kan den stöta på sin stadsfödde granne som genast går till attack, ty de stadsfödda är en art med klorna ute och som alltid är redo att gå till anfall.
Nya situationer
Landsortsbon kan tyckas vara den trevligare och kanske även mest fördelaktiga arten, men skenet bedrar. För även om det vid en första studie av de bägge arterna kan te sig vara så märker man vid en närstudie att även landsortsbon har stora brister. Den kanske största bristen hos landsortsbon är att den är oerhört trångsynt och ibland till och med rädd för nya intryck. Detta kan medföra, och gör det tyvärr alltför ofta, att landsortsbon har småaktiga och rentav rasistiska åsikter.
Sta´bon däremot är en vän av förändring som har vant sig redan från födseln vid det urbana och ständigt föränderliga samhället. Därigenom har sta´bon förvärvat en human människosyn som omfamnar alla människor och där alla människor är lika, har rätt till samma arbete och samma lön.
Kommentar till studien: Inga eventuella upplevelser är självupplevda utan det här är en helt och hållet objektiv och vetenskaplig undersökning.
Sociala situationer
Landsortsbor är trevliga och till ytan sett sociala typer som inte drar sig för att heja- på vem som helst! En konversation som lyder som följer är inte ovanlig:
"Hejhej!"
"Vem var det?"
"Ingen aning."
Sta´bon är mer reserverad än den landsortsfödde och hejar man på någon man inte känner eller vice versa blir man utpekad och utdömd som "lite udda".
I mötet mellan sta´bo och landsortsbo kan en del märkliga situationer uppstå, kulturkrockar, om man så vill. Till exempel kan den landsortsfödde börja tvätta en timme tidigare än sin egentliga tvättid (i tvättstugan, i staden) eftersom ingen annan ändå tvättade och eftersom tvättstugor där man bokar tid kan te sig som nya fenomen för den landsortsfödde. Har den landsortsfödde otur kan den stöta på sin stadsfödde granne som genast går till attack, ty de stadsfödda är en art med klorna ute och som alltid är redo att gå till anfall.
Nya situationer
Landsortsbon kan tyckas vara den trevligare och kanske även mest fördelaktiga arten, men skenet bedrar. För även om det vid en första studie av de bägge arterna kan te sig vara så märker man vid en närstudie att även landsortsbon har stora brister. Den kanske största bristen hos landsortsbon är att den är oerhört trångsynt och ibland till och med rädd för nya intryck. Detta kan medföra, och gör det tyvärr alltför ofta, att landsortsbon har småaktiga och rentav rasistiska åsikter.
Sta´bon däremot är en vän av förändring som har vant sig redan från födseln vid det urbana och ständigt föränderliga samhället. Därigenom har sta´bon förvärvat en human människosyn som omfamnar alla människor och där alla människor är lika, har rätt till samma arbete och samma lön.
Kommentar till studien: Inga eventuella upplevelser är självupplevda utan det här är en helt och hållet objektiv och vetenskaplig undersökning.
Kommentarer
Trackback