Men ååh!
När jag gick ur lägenheten för att fixa med tvätten kommer det ut en trevlig och glad och kontaktsökande snubbe ur lägenheten mittemot och ba:
"Hejhej!" (Har obviously inte läst svenskmanualen ordentligt.)
Och jag ba:
"Hejhej!" (Visserligen lika glatt och trevligt som vanligt.)
Men jag trodde bara det var nån kompis till skumsnubben som bodde där innan (som solade i speedos på innergården, rökte i hissen och talade ett oigenkänneligt slaviskt språk som inte ens polackerna i umgängeskretsen kunde gissa sig till vad det var, som enligt vaktis inte gick att få tag i och inte hade betalat räkningarna på 100 år, spelade absolut smör på högsta med balkongdörren öppen för heeela grannskapet samt fraktade 700 femliters dunkar med oidentifierbart starkt stinkande innehåll gömda i svarta soppåsar två gånger i veckan) så jag sprang snabbt vidare ner till tvätten eftersom idag är en sån där dag med social fobi. Ni vet, man har gått upp, bara ätit två mackor under hela dagen, visserligen duschat men inget mer så man ser ut som ett troll eller som ett ras (som Fanny skulle sagt), inte borstat tänderna och tja, man är inte på topp helt enkelt och går helst inte utanför dörren alls. Och när jag kommer upp igen kollar jag på dörren och där står det H. Nilsson.
Fanken också!
H. Nilsson måste fått ett skittrist intryck av sin nya granne, eftersom han "ba liksom ba" skulle säga "Hej! Jag är din nya granne! Vad trevligt att träffas!" Liksom.
Suck. Jobbigt!
Nu har han inte bara kommit till ett kvarter där folk skjuter varandra och kastar knark på innergården utan även med otrevliga grannar.
Stackars, stackars Herr Nilsson.
Herr Nilsson är ingen granne. Det är en apa.
Men Fritiof!
Nu tycker jag du låter lite väl rasistisk. Även om han inte såg helt blond och blåögd ger inte det dig rätten att kalla honom för apa!
Fy.
Själv skrämde jag nästan livet ur Fru Olsson, 70 år som bor vägg i vägg med oss. Jag hälsade artigt med handslag o allt och hon såg mest ut att vilja hoppas ur hissen tidigare! Så e det att se ut som en huligan!(?)
Det här blir bara bättre och bättre. Fru Olsson hette min låtsaskompis! Så det är inte heller en granne. Det är nån man skyller på när man haft sönder något.
Alltså Frida. Du lever i en värld av låtsasmänniskor. Snart kommer du väl och säger att du var Elizabeth I i ditt förra liv också?
nej det var inte frida som ar det. det var en annan!
haha schmastrid. jag vet PRECIS vem det var, hoho. bara skoja. ju...