Lajladididadiladilajlaj!

De två senaste dagarna har jag ansett vara mycket lämpliga dags-för-första-doppetkandidater. Dock verkar jag ha mycket bad-ovänliga vänner. Inte alls som Ylva och jag i tioårsåldern och doppet första soldagen i mars. (Våra föräldrar var de enda som visste att det inte var kyla man blev sjuk av, utan virus.)
Det finns dock två faktum som försvårar badmöjligheterna avsevärt:
1. Min cykel är död. Borta. Gone forever. (Lika bra jag inser det nu, sväljer min stolthet och köper en ful lila cykel, om än med fem växlar.)
2. Vi tvättar. Why oh why? Och varför infaller mittpådagentvättar alltid såna här underbara dagar.
Det finns i och för sig två saker till som försvårar. Eller tar emot, vill säga. Min pojkvän hatar att ligga på stranden. Inte för att han är blek som en magnecyl (det är jag med), vi får ändå ligga i skuggan för att inte bränna ihjäl oss. Vi solar alltså inte. Utan han gillar helt enkelt inte att "hänga" på stranden. Påstår envist att det inte går att läsa, ens med solglasögon, för att det är så jobbigt med ljuset. Vägrar bada. Detta trots att han är uppvuxen typ två meter från stranden. Klassikern som även min bror kör med: "Jag badade tillräckligt mycket när jag var liten" alternativt "Jag kan bada när jag vill. Bara badjävlar som måste bada."
En annan anledning till att jag tvekar är att vårens misslyckade Beach-07 förvandlades till Frossa i pajer-07 och jag blev en blekfet valross istället.

Imorrn åker vi till Stockholm för besök av släkt samt ett bröllop där jag inte känner någon. Men först är det opponering av uppsatserna. Därför måste jag plugga. Först lite extramaterial:
L: "Har inte Terees och dom en sjö i närheten? Då kanske vi kan bada?" (Åkersberga)
H: "Jo, men havet ligger inte så långt ifrån heller!"
L: "Äh! Sjö som sjö!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback