3 möjliga alternativ.
"Ooops I did it again"
eller
"Hjälp! Jag dödar mina fötter!"
eller
"Hej, mitt namn är Linnea och jag är skoist!"
Tre möjliga rubriker på det här blogginlägget.
Idag köpte jag nämligen ett par skor. Till. För en så enkel summa som 180 riksdaler. Och på dem applicerade jag hela min Brechtångest. Jag hade fruktansvärd ångest över att jag köpt ett par skor till ända tills H kom hem och övertygade mig om att 180 kronor inte är någon summa att ha ångest över. I alla fall inte denna månad när jag råkar ha osedvanligt mycket pengar över efter betalda räkningar (fast det betyder ändå inte att det är mycket pengar).
Då insåg jag att det inte var skorna. Det var Brecht som var källan till min angst. Det var Brecht som spökade i min studieomotiverade hjärna. Kanske även en liten bit framtid. Denna 15 april som hägrar.
Jag insåg att det bara var att ta tag i saken och gjorde... Ingenting. Det är vad jag kallar handlingskraft.
Men denna dag har bjudit på så mycket mer än ångest. Den har bjudit på strålande sol och 17 grader på balkongen innan(!) solen hade hunnit ända dit. Vi har suttit på balkongen och käkat middag tre dagar i sträck nu. Träden börjar slå ut och tänker man efter så är det ju helt sjukt egentligen. Det är ju inte ens april?!
Vart är världen på väg egentligen?
Svar: Mot vår. Vår! VÅR! Gutår.
eller
"Hjälp! Jag dödar mina fötter!"
eller
"Hej, mitt namn är Linnea och jag är skoist!"
Tre möjliga rubriker på det här blogginlägget.
Idag köpte jag nämligen ett par skor. Till. För en så enkel summa som 180 riksdaler. Och på dem applicerade jag hela min Brechtångest. Jag hade fruktansvärd ångest över att jag köpt ett par skor till ända tills H kom hem och övertygade mig om att 180 kronor inte är någon summa att ha ångest över. I alla fall inte denna månad när jag råkar ha osedvanligt mycket pengar över efter betalda räkningar (fast det betyder ändå inte att det är mycket pengar).
Då insåg jag att det inte var skorna. Det var Brecht som var källan till min angst. Det var Brecht som spökade i min studieomotiverade hjärna. Kanske även en liten bit framtid. Denna 15 april som hägrar.
Jag insåg att det bara var att ta tag i saken och gjorde... Ingenting. Det är vad jag kallar handlingskraft.
Men denna dag har bjudit på så mycket mer än ångest. Den har bjudit på strålande sol och 17 grader på balkongen innan(!) solen hade hunnit ända dit. Vi har suttit på balkongen och käkat middag tre dagar i sträck nu. Träden börjar slå ut och tänker man efter så är det ju helt sjukt egentligen. Det är ju inte ens april?!
Vart är världen på väg egentligen?
Svar: Mot vår. Vår! VÅR! Gutår.
Kommentarer
Trackback