Snart klar.

Och jag kommer att få omdömet att jag stryker dom som jag skriver om medhårs. "Man måste vara kritisk." Men man får inte heller vara för kritisk, för då får man bara G. Vilket jag fick när jag skrev en (lite väl) kritisk recension av en av Teatr Weimars uppsättningar. Där kan man verkligen snacka finkultur (eller kulturelit?), fastän de såå gärna inte vill vara det. Prettoblaj säger jag om det, men det kunde jag ju inte skriva, och gjorde det inte heller, eller kanske klädde jag det bara i lite finare ord? Jag hatar prettoblaj. Det ska vara folkteater fast inte folkteater som i fars, där är det jag som är prettoblaj.
Nåväl, nu ska jag äta upp min Plopp och sedan knyta ihop den här lilla fina säcken av akademiskt prettoblaj som jag lyckats knåpa ihop.

Bye.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback