Hemhemhem!
Det finns många saker jag skulle kunna skriva om nu. Ett mycket litet urval:
1. Att jag gillar frukostmat (typ mackor, yoghurt, pålägg, te, kaffe)
2. Om hur trött jag är (Malmö-Lund-Malmö-Köpenhamn ger inte mycket tid till liv och om hur man måste ringa och väcka sina vänner när man kommer hem från jobbet om man vill prata med dom överhuvudtaget)
3. Om hur man alltid blir sugen på öl när man är i danmark.
Jag försöker göra en sammanfattning istället som i sin tur leder fram till det ämne jag valt att skriva om: Hemlängtan.
Jag sitter alltså i skrivande stund och äter frukostmat till kvällsmat. Det vill säga macka, te, yoghurt med müsli och är trött eftersom jag precis har kommit hem från jobb och mest repar, jobbar och någonstans försöker kommer ihåg att jag läser Teatervetenskap C på heltid. När man är trött eftersom man reparjobbarpluggarreparjobbarpluggar så börjar man längta hem. Och man börjar längta hem ännu mer när ens kära mor nästan tar till gråten när man pratar om hur längesen jag var hemma hos mammapappa och verkligen hälsade på men allra mest börjar man längta hem när man inser att man inte alls kommer kunna åka hem förrän spelperioden är över och efter det är det repa inför scenprover som gäller och ja, sen är det jul.
Därför blev jag så himla glad när jag insåg att jag är helt ledig i helgen. Min almanacka var tom. Jag tänkte en stund att det ju är najs att vara ledig och hemma i Malmö också och träffa vänner och ja, bli full, men då är det ju just det att man ändå bara träffas och blir full och det har man ju gjort så många gånger. Vad man däremot gör alldeles för sällan är att åka hem till föräldrarna, blir övergödd med god mat och överöst med kärlek och uppskattad och kanske bli en sådär fem år igen och ett barn till någon och allra minst i världen och lillasyster och bara få vara det. Och även om skåne är bäst i hela världen så längtar jag så himla mycket just nu efter mamma och pappa och storebror (båda två förstås men den ena är ju kvar i skåne när jag åker till halland) och farmor och hunden och katterna och Ugglarp och havet och Trossnäs och Salleberget och salta vindar och septembertomma stränder.
Mamma och jag. Julafton -06.
Mamma och jag Feb -07.
Mamma och jag 18 juli -07.
Pappa i motljus på Trossnäs där han, och jag, hör hemma.
1. Att jag gillar frukostmat (typ mackor, yoghurt, pålägg, te, kaffe)
2. Om hur trött jag är (Malmö-Lund-Malmö-Köpenhamn ger inte mycket tid till liv och om hur man måste ringa och väcka sina vänner när man kommer hem från jobbet om man vill prata med dom överhuvudtaget)
3. Om hur man alltid blir sugen på öl när man är i danmark.
Jag försöker göra en sammanfattning istället som i sin tur leder fram till det ämne jag valt att skriva om: Hemlängtan.
Jag sitter alltså i skrivande stund och äter frukostmat till kvällsmat. Det vill säga macka, te, yoghurt med müsli och är trött eftersom jag precis har kommit hem från jobb och mest repar, jobbar och någonstans försöker kommer ihåg att jag läser Teatervetenskap C på heltid. När man är trött eftersom man reparjobbarpluggarreparjobbarpluggar så börjar man längta hem. Och man börjar längta hem ännu mer när ens kära mor nästan tar till gråten när man pratar om hur längesen jag var hemma hos mammapappa och verkligen hälsade på men allra mest börjar man längta hem när man inser att man inte alls kommer kunna åka hem förrän spelperioden är över och efter det är det repa inför scenprover som gäller och ja, sen är det jul.
Därför blev jag så himla glad när jag insåg att jag är helt ledig i helgen. Min almanacka var tom. Jag tänkte en stund att det ju är najs att vara ledig och hemma i Malmö också och träffa vänner och ja, bli full, men då är det ju just det att man ändå bara träffas och blir full och det har man ju gjort så många gånger. Vad man däremot gör alldeles för sällan är att åka hem till föräldrarna, blir övergödd med god mat och överöst med kärlek och uppskattad och kanske bli en sådär fem år igen och ett barn till någon och allra minst i världen och lillasyster och bara få vara det. Och även om skåne är bäst i hela världen så längtar jag så himla mycket just nu efter mamma och pappa och storebror (båda två förstås men den ena är ju kvar i skåne när jag åker till halland) och farmor och hunden och katterna och Ugglarp och havet och Trossnäs och Salleberget och salta vindar och septembertomma stränder.
Mamma och jag. Julafton -06.
Mamma och jag Feb -07.
Mamma och jag 18 juli -07.
Pappa i motljus på Trossnäs där han, och jag, hör hemma.
Kommentarer
Trackback