Some people call me the space cowboy.

Danmark är ett mycket märkligt land.
Danmark är landet där människorna är både hövligare och otrevligare på samma gång.
I danmark tjänar man mer pengar, men man måste lägga 1700 kronor på pendlarkort varje månad. I danmark har man 5600 skattefria varje månad om man är svensk och bor på Möllan. Efter det skattar man 38 procent men man har också fri sjukvård. Danmark har högst skattetryck i europa, men därför får även de som vill studera en mycket högre bidragsdel än vad man får i sverige, de flesta som studerar tar bidragsdelen och arbetar extra för att slippa ta lån. Det är en fantastisk möjlighet. I danmark klagar man över att sverige är ett förbudsland, men i danmark är Red Bull förbjudet och så får man böter om man går mot röd gubbe. Danmark är både fritt och inskränkt. I danmark finns en fristad som heter Christiania, men den vill staten riva och istället bygga dyra lägenheter för de rika vid vattnet. I danmark är det många som är främlingsfientliga och blir en dansk kär i en invandrare måste de flytta till Malmö om de vill leva tillsammans. Danmark håller på att bli ett slutet land. I danmark pratar man ett annat språk och nu håller ett nytt språk som man kan kalla Öresundskan att växa fram. Detta språk talar jag. Det är en blandning mellan danska och svenska och ibland är det svårt att skilja på vilka uttryck man kan använda på vilket språk. I danmark får de som är 16 år köpa alkohol och på fredagar och lördagar får man öl efter jobbet. Jag är mycket fascinerad av detta land som kallas danmark. Jag är fascinerad över hur ett land och ett folk kan vara så dubbelt. Jag tycker om danmark. Jag tycker om atmosfären. Jag tycker om att tala danska. Över lag tycker jag om danmark, men jag är splittrad i mina åsikter om detta land. Jag kan inte heller låta bli att förundras över hur många gånger under en arbetsdag jag i mitt stilla sinne tänker: "Danskjävlar!"