Angst.
Jag har ångest. Det var jättejättelängsen jag hade ångest. Har liksom varit på väg upp nu. Sett våren precis i början på hösten. Så fick jag ångest. Av två anledningar.
Igår fick jag veta att de måste spara på mitt jobb. Det innebär att min tjänst förvandlas till en nästan-inga-timmar-i-veckan-tjänst från första januari. Jag hade planer på att göra en jättedyr tatuering och slippa vara fattig och nu måste jag söka nytt jobb igen och pussla och det suuuuger så jävla hårt.
Den andra anledningen är att jag har blivit sjuk igen. Alltså sjuk och inte bara förkyld. Det faktumet, tillsammans med att ringa till sin chef dagen efter att man fått veta att man inte kan vara kvar längre och sjukanmäla sig med vetskapen om att uppsägningstiden bara är fjorton dagar, tillsammans med att man får besök från sin hemstad och besök från Stockholm och längtan efter att träffa människor som jag inte träffat på länge därför styr upp en förfest trots att Lina skall upp och jobba imorgon gör att jag ifrågasätter mina logistiska kunskaper.
Uh, jag är en dålig människa.
Dessutom är jag helt nervös av någon underlig anledning.
Je ork int.
Men som H:s mamma sa: "Försök komma på tre bra saker med varje dag."
Bra sak 1: Jag får besök av människor jag tycker om.
Bra sak 2: Den ena är min long gone to Ireland-frisör vilket betyder att jag ikväll kommer ha en alldeles sprillans frisyr.
Bra sak 3: Kommer inte på någon.
Dålig sak: Prestationsångest över att träffa människor som jag inte träffat på länge och vara värdinna och ball och rolig trots värsta influensan. Jag är ju verkligen bara helt jävla dum i huvudet.
Igår fick jag veta att de måste spara på mitt jobb. Det innebär att min tjänst förvandlas till en nästan-inga-timmar-i-veckan-tjänst från första januari. Jag hade planer på att göra en jättedyr tatuering och slippa vara fattig och nu måste jag söka nytt jobb igen och pussla och det suuuuger så jävla hårt.
Den andra anledningen är att jag har blivit sjuk igen. Alltså sjuk och inte bara förkyld. Det faktumet, tillsammans med att ringa till sin chef dagen efter att man fått veta att man inte kan vara kvar längre och sjukanmäla sig med vetskapen om att uppsägningstiden bara är fjorton dagar, tillsammans med att man får besök från sin hemstad och besök från Stockholm och längtan efter att träffa människor som jag inte träffat på länge därför styr upp en förfest trots att Lina skall upp och jobba imorgon gör att jag ifrågasätter mina logistiska kunskaper.
Uh, jag är en dålig människa.
Dessutom är jag helt nervös av någon underlig anledning.
Je ork int.
Men som H:s mamma sa: "Försök komma på tre bra saker med varje dag."
Bra sak 1: Jag får besök av människor jag tycker om.
Bra sak 2: Den ena är min long gone to Ireland-frisör vilket betyder att jag ikväll kommer ha en alldeles sprillans frisyr.
Bra sak 3: Kommer inte på någon.
Dålig sak: Prestationsångest över att träffa människor som jag inte träffat på länge och vara värdinna och ball och rolig trots värsta influensan. Jag är ju verkligen bara helt jävla dum i huvudet.
Kommentarer
Postat av: anna
Du ar bast! Haha,som katten blev det nar man ar i mexico! Bast... haha... Forlat. Nu tog jag inte din angest pa allvar. Jag tycker du ar varldens grymmaste och det suger med jobbet, men du ska val anda dra till budapest ellor? Om inte sa skaffa bara ett nytt jobbajavul, ett battre. Med hogre lon. Dar folk gottar din tatuering heeeela tiden. Du ar vard det baaaasta. Basta.
Postat av: Linnea.
Haha! DU är Bast! Anna banana inga banan, bara bästa Anna hela dan!
Du är bäst för att jag till och med för konversationer med dig i mitt huvud när du är på andra sidan jorden!
Postat av: Linnea.
inga banan? ingen banan skulle det ju vara så ke lart!
Trackback