Tadamtadamtdmtdmdrmdrmdrömdrömdrömdrömdröm.
Jag har funderat en del kring det där med liiiiiiivet. Efter att ha läst en del böcker som fått mig att täääänka. Och nu när allting bara verkar gå ut på att ööööverleeeeva.
Pretto som fan.
Men anyways.
- Det är spännande att leva, suckade mamma innan när vi pratade i telefon.
- Ja, men det är fan inte kul! Replikerade jag.
- Men det är spännande?
- Jaa, det är spännande, men det är fan inte kul!
Det jag har kommit fram till är i alla fall att livet måste gå ut på att drömma. Att hela tiden längta sig bort till något bättre eller större. Det känns som en ganska kass mening med livet men det är ju så det måste vara.
Att längta bort, att sträva efter att komma in på den där utbildningen, att bygga den där karriären för att få pengar att göra allt det där man vill göra. Tatueringar, resor, köpa huset på landet.
Det är ju helt uppfuckat att allt i slutändan bara handlar om pengar.
Jag har blivit expert på att vända på varenda krona och inte köpa saker jag vill ha. Jag har inte köpt kläder sen i början av sommaren. Jag unnar inte mig själv ens en godisbit. Kan inte minnas sist jag åt en flottig pizza eller hamburgare. Jo det minns jag visst, för det var på Stippes den där kvällen med Hiphopgubben och deeeet var längesen. Då var det inte ens jag som betalade förresten. Jag är så jävla trött på att vara fattig. Och fattig blir man inte glad av.
Livet måste ju ha större saker att erbjuda än pengar?
Men, medan man strävar vidare i väntan på något bättre så får jag väl tänka på vad den snälle farbrorn på Arbetsförmedlingen sa när han skulle förklara vägen till den rätta Arbetsförmedlingen:
- Först går du över cykelvägen där borta, sen stannar du upp, drar några djupa andetag och njuter av livet, sen tittar du snett åt höger och där är det!
Jag tänkte inte så mycket på det då. Men jag har tänkt på det efter. Det är fan det. Det är såna saker man skall njuta av. Att jag sen inte hade tid att lyda hans råd efter att ha varit på "den rätta" arbetsförmedlingen eftersom jag var så frustrerad eftersom jag hade väntat två timmar på att få reda på att jag inte kunde skriva in mig förrän jag var arbetslös "på riktigt" är en annan femma.
Nu: Te, varmt bad och sen sängen!
Pretto som fan.
Men anyways.
- Det är spännande att leva, suckade mamma innan när vi pratade i telefon.
- Ja, men det är fan inte kul! Replikerade jag.
- Men det är spännande?
- Jaa, det är spännande, men det är fan inte kul!
Det jag har kommit fram till är i alla fall att livet måste gå ut på att drömma. Att hela tiden längta sig bort till något bättre eller större. Det känns som en ganska kass mening med livet men det är ju så det måste vara.
Att längta bort, att sträva efter att komma in på den där utbildningen, att bygga den där karriären för att få pengar att göra allt det där man vill göra. Tatueringar, resor, köpa huset på landet.
Det är ju helt uppfuckat att allt i slutändan bara handlar om pengar.
Jag har blivit expert på att vända på varenda krona och inte köpa saker jag vill ha. Jag har inte köpt kläder sen i början av sommaren. Jag unnar inte mig själv ens en godisbit. Kan inte minnas sist jag åt en flottig pizza eller hamburgare. Jo det minns jag visst, för det var på Stippes den där kvällen med Hiphopgubben och deeeet var längesen. Då var det inte ens jag som betalade förresten. Jag är så jävla trött på att vara fattig. Och fattig blir man inte glad av.
Livet måste ju ha större saker att erbjuda än pengar?
Men, medan man strävar vidare i väntan på något bättre så får jag väl tänka på vad den snälle farbrorn på Arbetsförmedlingen sa när han skulle förklara vägen till den rätta Arbetsförmedlingen:
- Först går du över cykelvägen där borta, sen stannar du upp, drar några djupa andetag och njuter av livet, sen tittar du snett åt höger och där är det!
Jag tänkte inte så mycket på det då. Men jag har tänkt på det efter. Det är fan det. Det är såna saker man skall njuta av. Att jag sen inte hade tid att lyda hans råd efter att ha varit på "den rätta" arbetsförmedlingen eftersom jag var så frustrerad eftersom jag hade väntat två timmar på att få reda på att jag inte kunde skriva in mig förrän jag var arbetslös "på riktigt" är en annan femma.
Nu: Te, varmt bad och sen sängen!
Kommentarer
Postat av: .y
Sådana människor gör det enklare, roligare, bättre att leva ett liv som går ut på att drömma sig bort.
Postat av: Linnea.
Ylva: Word.
Postat av: Bibbi
Jag tror jag haller med dig ibland.
Kanske borde vi slanga bort en vardag pa att dricka kaffe nagonstans ihop och filosofera och egentligen inte komma fram till nagot?
Jag ar i Malmo igen i januari. Lat oss motas da!
Trackback