All work and no play.
Ovanstående stämmer som aldrig förr. Mot att ha varit ledig i två hela månader byts alltihop i ett nafs mot heltidsarbete. Dessutom i ett annat land. Vilket i sin tur innebär minst två timmars pendlande varje dag. Jobbet är bra men jag har än en gång kommit på att att pendla... suger, ju.
Nya jobbet verkar bra. Danskan kom tillbaka som ett brev på posten och eftersom jag är språkmänniska slänger jag mig redan efter andra dagen med danska uttryck även när jag kommit hem till Sverige, vilket jag vet att en del personer finner högst irriterande, men det er lige meget som jag skulle säg.
Förutom danska och snyggare arbetskläder inkluderar även arbetsuppgifterna att ha stenkoll på BH:ar, det vill säga storlekar, passform, modeller och yada yada. Därför fick jag igår prova ungefär... 30 stycken BH:ar. Yepyep. Hard work.
70 B för er som planerar att köpa lingerie till mig (gör inte det, det lär jag ju kunna bäst själv hädanefter) och förutom det så medför arbetet alltså även att jag blivit sjukt sugen på att köpa massa fancy grejer. Korsetter, BH:ar, strumpebandshållare och annat krafs- you name it! Vad det än är så lär jag ha det inom en kort tid. Too bad bara att man inte har någon att visa upp det för. Om inte annat kan man ju gå runt och känna sig snygg under kläderna i smyg.
En nackdel med att ha börjat jobba igen är att jag kollar på klockan hela tiden. Alltså hela, hela tiden. Jäklarns störigt. Om jag jobbar sent har jag ingen tid att umgås med folk och eftersom jag blivit sjukt sällskapssjuk när jag varit ledig så länge vill jag ju träffa folk när jag inte jobbat länge. Det vill säga idag. Så direkt när jag kom över till Sverige lovade jag bort mig till både Vigge, AnnaochMatilda och Sofi på en gång.
När jag kom hem hade så min hemmafru tillika nya inneboende Lina maten i ugnen och kaffet var klart och sedan har jag pratat i telefon konstant eftersom alla skall ringas till och brys om och tja... Nu är ju klockan redan åtta och jag har blivit sugen på att möblera om i iTunes eftersom det som finns i iPoden inte längre fyller mitt behov och är man iPod-fascist som jag tar ju det sin lilla tid och sen finns det helt plötsligt ingen tid till att umgås med någon och så blir det läggdags och gåuppdags och gåtilljobbetdags och sen kommer man hem igen och om igen och så går livet sin gilla gång.
Nya jobbet verkar bra. Danskan kom tillbaka som ett brev på posten och eftersom jag är språkmänniska slänger jag mig redan efter andra dagen med danska uttryck även när jag kommit hem till Sverige, vilket jag vet att en del personer finner högst irriterande, men det er lige meget som jag skulle säg.
Förutom danska och snyggare arbetskläder inkluderar även arbetsuppgifterna att ha stenkoll på BH:ar, det vill säga storlekar, passform, modeller och yada yada. Därför fick jag igår prova ungefär... 30 stycken BH:ar. Yepyep. Hard work.
70 B för er som planerar att köpa lingerie till mig (gör inte det, det lär jag ju kunna bäst själv hädanefter) och förutom det så medför arbetet alltså även att jag blivit sjukt sugen på att köpa massa fancy grejer. Korsetter, BH:ar, strumpebandshållare och annat krafs- you name it! Vad det än är så lär jag ha det inom en kort tid. Too bad bara att man inte har någon att visa upp det för. Om inte annat kan man ju gå runt och känna sig snygg under kläderna i smyg.
En nackdel med att ha börjat jobba igen är att jag kollar på klockan hela tiden. Alltså hela, hela tiden. Jäklarns störigt. Om jag jobbar sent har jag ingen tid att umgås med folk och eftersom jag blivit sjukt sällskapssjuk när jag varit ledig så länge vill jag ju träffa folk när jag inte jobbat länge. Det vill säga idag. Så direkt när jag kom över till Sverige lovade jag bort mig till både Vigge, AnnaochMatilda och Sofi på en gång.
När jag kom hem hade så min hemmafru tillika nya inneboende Lina maten i ugnen och kaffet var klart och sedan har jag pratat i telefon konstant eftersom alla skall ringas till och brys om och tja... Nu är ju klockan redan åtta och jag har blivit sugen på att möblera om i iTunes eftersom det som finns i iPoden inte längre fyller mitt behov och är man iPod-fascist som jag tar ju det sin lilla tid och sen finns det helt plötsligt ingen tid till att umgås med någon och så blir det läggdags och gåuppdags och gåtilljobbetdags och sen kommer man hem igen och om igen och så går livet sin gilla gång.
Kommentarer
Postat av: Frida
Man kan ju också uppträda i kläderna. Då visar man upp dem! Det ska jag göra den 12/9, kom och kolla om du har vägarna förbi Sthlm. P&K
Postat av: Emma
Om du gillar korsetter kanske du gillar det här blogginlägget? http://finest.se/userBlog/?uid=25423&beid=1023386
:)
Trackback